Enligt Plan- och bygglagen (1987:10 PBL) ska alla kommuner ha en översiktsplan som är aktuell och som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är vägledande för markanvändningen i kommunen och ska visa hur kommunen vill använda mark- och vattenområden och utveckla befintlig bebyggelse.
En översiktsplan ska visa:
- Allmänna intressen
- Användningen av mark och vatten i stora drag
- Bebyggelseutveckling och därmed sammanhängande anläggningar
Utvecklingsvision
Översiktsplanen kan utnyttjas som vision för kommunens framtida utveckling och som vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut. Som komplement till den kommuntäckande översiktsplanen kan kommunerna göra så kallade fördjupningar av översiktsplanen för delar av kommunen, t ex en tätort.
Utgångspunkt för planering
Kommunerna har planmonopol, vilket innebär att varje kommun har ensamrätt att utforma och anta planer inom sina geografiska gränser. Översiktsplanen kan ses som en utgångspunkt för detaljplaneläggningen i en kommun och fungerar tillsammans med Länsstyrelsens granskningsyttrande som en överenskommelse mellan stat och kommun om den framtida markanvändningen.
Processen att ta fram översiktsplanen är också ett instrument i dialogen mellan stat och kommun. Detta sker bl.a. när det gäller avgränsningen av riksintressenas innebörd och geografiska utbredning.
Innehållet i en översiktsplan är inte juridiskt bindande som t.ex. en detaljplan, men den ska antas politiskt och alla kommunens medborgare måste få tillfälle att ge synpunkter.
Aktualisering av översiktsplaner
Kommunfullmäktige ska minst en gång varje mandatperiod ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Före ett sådant beslut ska länsstyrelsen redovisa sina synpunkter vad gäller de statliga intressena samt ge sin syn på planens aktualitet.
Länsstyrelsen ska också tillhandahålla underlagsmaterial till kommunernas översiktliga planering samt lämna synpunkter i olika skeden när en översiktsplan tas fram.
Länsstyrelsens granskningsyttrande är en del av översiktsplanen och ska koncentreras på att kontrollera att riksintressena tillgodoses, att planen inte medför skada för människors hälsa och säkerhet, att mellankommunala frågor behandlas som sådana samt att hänsyn tas till de olika miljökvalitetsnormerna. Dessa faktorer utgör de fyra ingripandegrunderna enligt PBL.