Bilden av den blandade staden

Vid seminariet deltog bland annat representanter för skånska kommuner, arkitektfirmor, högskolor och fastighetsbolag. Efter att Gun-Britt Solberg, BQR, och länsarkitekt Kerstin Nilermark hälsat välkomna presenterade Elin Henriksson en bild av hur den blandade staden ser ut.
– En blandad stad är närmare kaos än ordning, sade Elin Henriksson, som menade att störningar är viktiga för kreativiteten. Hon tog också upp att man genom att planera långsiktigt kan spara på mark och resurser samt bidra till integration.

Pontus Herin

Pontus Herin, ekonom och journalist, som vuxit upp på Djursholm och i Stockholms innerstad började fundera på segregation efter händelser som elfte september och upploppen i Paris.
– Experter sa att det skulle kunna hända i Sverige också, berättade Pontus Herin, som hade levt med en bild av att miljonprogramsområden som Tensta och Rosengård mest bestod av kriminalitet och droger.
Sommaren 2006 flyttade han med sambo och liten son till Tensta och det första som slog honom var hur vanligt allt var.
– Jag flyttade dit med många fördomar, men de kom på skam direkt. Vi blev mycket välkomnade för de som bor där vill ha dit fler svenskar. Det visade sig också att de som bor där trivs och inte vill flytta därifrån. Men trots att de trivs är folk inte stolta över att bo där.
Pontus Herin märkte att vänner inte vågade hälsa på hemma hos honom och att taxichaufförer vägrade att köra dit. Efter ett och ett halvt år flyttade han själv ifrån Tensta för att inte sonen skulle vara den ende svensken i skolan.

Ingen genomfart
En stor del av Tenstas problem anser Pontus Herin beror på att det inte finns något ”blodomlopp” för trafiken. Liksom många liknande områden är det byggt utan genomfartsleder vilket bland annat leder till att det ett jätteprojekt för Tenstas invånare att ta sig Kista centrum trots att det bara är 1,5 km fågelvägen.
Enligt Pontus Herin skulle nog många svenskar trivas bra i förorterna men de vågar inte flytta dit. Han kunde bara spekulera om vad som skulle krävas för att göra förorter som Tensta mer attraktiva – kanske större lägenheter, en bomässa eller en arena?

Peter Elmlund, Gun-Britt Solberg, Eva Sjölin, Kerstin Nilermark, Elin Henriksson, Gunilla Kronvall, Anna Persson och Pontus Herin.

 I Malmö pågår ett projekt för att förtäta staden och spara jungfrulig mark. Flera tunga industrier har lagt ner i det gamla industriområdet Sorgenfri och där finns nu utrymme för exploatering.
– Området är uppdelat på ett trettiotal olika ägare och ingen ville vara den första att bygga bostäder, berättade Gunilla Kronvall, arkitekt på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad. Istället för att planera hela området gjorde vi bilder av hur området skulle kunna se ut framtiden. Vi fick med oss fastighetsägarna och sen gjorde vi planerna. Då kunde vi räkna på kostnaderna och se hur högt man behöver bygga för att det ska gå runt ekonomiskt.
Stadsbyggnadskontoret vill ha komplexitet och småskalighet och låter därför förnyelsen av området växa fram successivt under en lång tid.

Platser ska förena
Projektledare Peter Elmlund från Urban City Research berättade om New Urbanism och sa bland annat att god stadsplanering är viktigare än arkitektur.
– Vi behöver platser som förenar – inte segregerar, framhöll han. Offentliga rum ska få främlingar att känna sig välkomna och komplexa platser kan härbärgera många olika individer.
Slutligen sammanfattade Eva Sjölin, chef för plan- och byggkontoret i Lomma kommun, seminariet genom att reflektera kring dagens föreläsningar och vilka utmaningar vi alla står inför i skapandet av blandade städer.

Text och foto: Ann-Louise Eringsmark Regnéll