Materialhushållningsprogram för Skåne län

I ett långsiktigt hållbart samhälle måste naturgrusavlagringar bevaras som grundvattenmagasin och för deras natur- och kulturlandskapsvärden. Naturgrus ska endast användas till vissa synnerligen angelägna användningsområden och i övrigt ska naturgrusavlagringarna skyddas mot exploatering.

OBS!

Denna sida är en sammanfattning av programmets huvudpunkter.

Materialhushållningsprogrammet utgörs därutöver dels av de webbsidor som nås genom att klicka i undermenyerna Inledning, Dagssituation, Framtiden, Andra intressen och Vidare arbete till vänster. Vidareläsningar och en karttjänst finns i klickbara länkrutor i fälten till höger. Dessutom finns all text från samtliga webbsidor i programmet samlade i en pdf-fil under länkar till höger på denna sida samt på sidan Inledning. 

Regeringen har i miljömålspropositionerna (1997/98:145, 2000/01:130, 2004/05:150 och 2009/10:155) framhållit att naturgrus endast nyttjas när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet och det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda ett annat material, samt att naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras. Det nationella delmålet för naturgrus innebar för Skåne att länets uttag av naturgrus år 2010, som senare förlängt till 2012, skulle vara högst 1 miljon ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen. Bedömningen har varit att målet är mycket svårt att nå. Uttaget av naturgrus i Skåne uppgick år 2011 till drygt 1,1 miljoner ton, vilket är en klar minskning jämfört med åren 2002-2008 (2,3–2,7 miljoner ton). Den totala uttagna ballastmängden var 2011 drygt 8,5 miljoner ton, vilket innebär att naturgrusuttaget var 13 % av den totala ballastmängden. Utifrån den trend som vi kan se kommer vi inte att uppnå målet 1 miljon ton år 2012.

Naturvårdsverket har 2012 gjort en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen, se vidare under länkarna i Läs mer-rutan. Naturvårdsverket lyfter särskilt fram tre förslag till fokusområden för politiken den närmaste tiden – tre fokusområden som kan innebära att ytterligare steg tas mot ett uppfyllande av miljömålen; 1.) Säkerställa att redan fattade beslut genomförs, 2.) Utveckla strategier för en hållbar konsumtion, samt 3.) Kommunicera och informera mer om möjligheterna med miljöarbete. Naturvårdsverket konstaterar att det nationellt fortfarande finns utrymme för stora naturgrusuttag inom gällande täkttillstånd, vilket har bidragit till att delmålet inte har nåtts. Användningen av krossat berg som ersättning för naturgrus i bland annat betong har ökat. Det behövs dock en fortsatt teknikutveckling och mer kunskap, dels om vilken typ av berg som är lämpligt för att ersätta naturgruset dels om hur ersättningsmaterial kan användas. Ökad kunskap om ersättningsmaterial behövs även bland beställare, såsom kommuner och Trafikverket, så att kraven vid upphandlingar bli mer anpassade till lydelsen i miljökvalitetsmålet. En positiv trend är att andelen naturgrus som används till vägändamål har halverats under den senaste tioårsperioden. Fortfarande används dock i stora delar av Sverige naturgrus för halkbekämpning, trots att lämpligt krossat bergmaterial finns att tillgå. Naturgrusuttaget bör dock minska när tillståndsgivningen blir mer restriktiv i enlighet med de nya reglerna i miljöbalken.

Användningen av naturgrus måste minska för att bara användas till tillämpningar där det inte kan ersättas. I dag finns inga användningsområden där naturgrus (kornstorlek större än 2 mm) inte går att ersätta med alternativa materialslag till rimlig kostnad. Det enda större användningsområde där sand (kornstorlek 0–2 mm) har sådana tekniska fördelar att det inte till rimlig kostnad går att ersätta är som ballast i betong och torrbruk. Behovet till detta ändamål i Skåne är i dag, efter en receptomställning i betongen, ca 410 000 ton sand (kornstorlek 0–2 mm).

Länsstyrelsen kommer även fortsättningsvis att arbeta för att användningen av naturgrus ska minska och nå de nivåer som det nationella delmålet eftersträvar.

Materialhushållningsprogramets syfte och mål

Materialhushållningsprogramet från 2005 etablerade riktlinjer för hur det regionala naturgrusdelmålet till år 2010 skulle kunna uppnås och därigenom bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Det övergripande målet var att etablera en ny målbild enligt vilken naturgrus endast ska utnyttjas som ballast då det är det enda tänkbara alternativet med hänsyn till teknik och ekonomi. Målet var också att ge en bedömning om vilken mängd och materialtyp som behövdes för att ersätta detta naturgrus, i första hand till målåret 2010. Programmet skulle också tjäna som underlag för täktbranschens och kommunernas planering samt för länsstyrelsens prövning av täktärenden.

Riktlinjer

För att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle måste materialförsörjningen i Skåne län fortsatt följa riktlinjerna enligt nedan som togs fram 2005. Riktlinjerna följer i prioriteringsordning.

1. Hushållning med befintliga resurser. Etablerade täkter med lokalisering och materialslag som stämmer överens med en långsiktigt hållbar materialförsörjning bör utvinnas med beaktande av materialkvalitet och användningsområde. Slentrianmässig användning av högkvalitativ ballast till användningsområden där alternativa material eller tekniker är fullgoda ersättningar måste upphöra.

2. Ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall, schaktmassor, krossad reststen från blockstenstäkter samt lämpligt avfall från industriell verksamhet för användning som ersättning f ör i första hand lågkvalitativ ballast. Fler etableringar av återvinningsanläggningar i täkter.

3. Ökad användning av markstabilisering vid bygg- och anläggningsarbeten i områden med leriga moräner. Detta sparar stora mängder grus- och bergmaterial och bör utvecklas i första hand i sydvästra Skåne.

4. Ökad användning av morän som fyllnadsmaterial och i betong. Detta gäller främst morän från avbaningsmassor vid bergtäktsetablering men också från moräntäkter. Nya moräntäkter bör etableras.

5. Krossat berg från bergtäkter är det huvudsakliga ersättningsmaterialet för naturgrus till år 2010. Nya bergtäkter bör etableras.

6. Avvecklad brytning och användning av naturgrus med kornstorlek större än 2 mm. Användning av naturgrus måste reduceras till betong och torrbruksbranschens behov av sand (kornstorlek 0-2 mm) från täkter där sandfraktionen dominerar. Nya sandtäkter kan behöva etableras.

7. Import bör övervägas för omfattande bygg- och anläggningsprojekt med stort ballastbehov i närheten av hamnar.

Aktörer

Riktlinjerna vänder sig till ett antal aktörer med delat ansvar för materialhushållningen. För att uppnå det regionala delmålet för naturgrus till 2010 samt bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle måste dessa aktörer följa riktlinjerna inom ramen för sina respektive roller. Dessa är:

- Länsstyrelsen med ett övergripande ansvar för de regionala miljömålen inom ramen för en hållbar utveckling i länet samt för prövningen av täktärenden.
- Kommunerna med ansvar för den fysiska planeringen och som remissinstans för täktärenden.
- Ballastbranschen som måste tillhandahålla långsiktigt hållbara alternativ till konsumenterna.
- Ballastkonsumenterna som måste efterfråga alternativa material och tekniker i stället för naturgrus.

Revidering och fördjupning av programmet 2012

Under 2012 och 2013 har det genomförts en revidering av programmet som togs fram 2005. Visionen med revideringen har varit att materialförsörjningen i länet ska kunna ske utan konflikt med dricksvattenförsörjning och andra för miljön viktiga intressen, samt att brytning av berg, återvinning av massor, deponering av massor, asfalt- och betonghantering samordnas inom avgränsat geografiskt område så att transportarbetet kan minimeras.

De problem som man identifierat sedan programmet togs fram 2005 är bl a att uttag av naturgrus är fortfarande för stort, det befintliga programmet är inaktuellt. Det fanns även en avsikt att arbeta vidare med programmet och fördjupa vissa delar, samt ta fram scenarion för det framtida arbetet. Sedan programmet togs fram så har lagstiftningen kring naturgrusanvändningen förändrats och Länsstyrelsen har även tagit fram en ny regional vattenförsörjningsplan för Skåne län.

Se på karta

Som komplement till materialhushållningsprogrammet finns det en karttjänst som visar Dagens produktion, Framtida potential, Vattenskydd, Områdesskydd, Internationella åtaganden, Riksintressen, samt Program och inventeringar. De olika kartskikten beskrivs mer på respektive sida eller om man klickar på det blåa i:et i karttjänsten.

Se materialhushållningsprogramet på karta här.

Vidare arbete

Länsstyrelsen har för avsikt att arbeta vidare med materialhushållningen genom att fördjupa detta program. I fördjupningen ingår till exempel att skapa och konsekvensbedöma olika scenarier samt att ta fram ytterligare underlag för alternativa material och tekniker.