Krageholm-Sövestad

Landskapets omväxlande karaktär med lövskog och öppna marker, vägsträckningarna och alléerna är av betydelse för miljön och starkt präglat av 1800-talets jordbruksreformer.

Krageholmsområdet och Krageholmssjön är en del av det skånska sjölandskapet och är starkt kuperat med en varierande landskapsbild, där öppna odlingsfält, ibland med lövträdsdungar, betesmarker och bokskogsområden utgör de viktigaste beståndsdelarna. Kraftiga alléer leder genom landskapet och understryker dess karaktär av slottslandskap.
 
Krageholms sätesgård har anor sedan medeltiden. Slottsanläggningen hade i äldre tid en för skånska sätesgårdar typisk gestaltning och var uppbyggd på två av vallgravar omflutna holmar, en för huvudbyggnaden och en för ladugården. Kvar på ursprunglig plats slottsbyggnaden, en trelängad anläggning med gulputsade fasader under högt sadeltak och präglad av den under 1700-talet genomförda ombyggnaden i karolinsk anda. I byggnaden finns lämningar efter medeltids- och renässansborgen.

I östra flygeln är slottskyrkan belägen med inredning gjord efter ritningar av N Tessin. Ladugårdsholmen är sedan utflyttningen av ekonomilängorna under tidigt 1800-talet utlagd till park, i vilken en bildsten och en runsten är resta.

Slottets nuvarande ekonomilängor är av växlande ålder. Till de äldsta hör 1800-talslängorna i sten, medan de yngre är uppförda i gulputsat tegel. De kompletteras av längor i modern konstruktion. Förvaltarebostaden och arbetarbostäder, i huvudsak byggda i rött tegel, ingår som viktiga delar i slottsmiljön.

Utanför själva slottsanläggningen finns ytterligare bostadshus med välbevarat byggnadsskick. Röda tegelfasader eller fasader med gul puts är vanligast förekommande, men även korsvirke finns representerat. Merparten tillhör 1800-talets senare hälft.
 
En allékantad väg förbinder Krageholm med Sövestad. Här finns en kvarn av holländartyp från 1860-talet. Socknens vitputsade romanska kyrka har ett fritt läge i byns västra del. Utmed vägen mot Högestad finns flera äldre längor bevarade, byggda under 1800-talet som torpstugor under Krageholm. De är uppförda i korsvirke med rött tegel och svart timra. Några har senare ljusputsats. I samband med att fastigheterna frånsåldes godset under 1900-talet delades vissa av längorna upp i två separata hus genom att mittpartiet revs.
 

Motiv för bevarande

Området illustrerar ett kulturlandskap som allt sedan medeltiden dominerats av sätesgården Krageholm. Landskapets omväxlande karaktär med lövskog och öppna marker, vägsträckningarna och alléerna är av betydelse för miljön och starkt präglat av 1800-talets jordbruksreformer. 1700- och 1800-talen har gett den äldre bebyggelsen dess utseende.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Krageholm-Sövestad