Hagestads mosse-Sandhammaren

Området är märkligt främst på grund av den rika förekomsten av fasta fornlämningar från skilda perioder. Tillsammans med områdena kring Kåseberga och Ingelstorp, Valleberga och Löderup utgör området en unik förhistorisk bygd. Miljön kring Sandhammaren är ett viktigt sjöhistoriskt dokument.

Sandhammarens område är uppbyggt av väldiga sanddyner, bevuxna med krattskog av ek och annan lövskog samt tallskog, till stor del planterad för att hindra sandflykt. Norr därom ligger Hagestads mosse, kantad av betesmark och utanför denna öppen odlingsmark. Kustområdet har varit väsentligt för hela den förhistoriska bosättningen längre upp i Hagestad. Ett stort antal boplatser från skilda epoker har konstaterats utmed ån, framför allt upp mot mossen. Under stenåldern gick kustlinjen något högre upp än idag, men under bronsålder/järnålder-vikingatid och tidig medeltid har man säsongsvis uppehållit sig nära stranden.

Förutom som betesmark och för fisket och sjöfarten med handel har strandområdena betytt mycket som extra resursområden. Här finns till exempel flinta som utnyttjades för redskapstillverkning. Det finns skäl att anta att här under bronsåldern vuxit ekskog som utnyttjades vid tillverkning av gravkistor, båtar och i husbyggen.
 
Under 1500- och 1600-talen skövlades ekskogen för att tillgodose behovet av virke till krigsfartyg. Längs kusten bör ha funnits en vägsträckning med traditioner långt bakåt i tiden. Bland synliga fornlämningar kan nämnas gånggriften Ramshög samt ett antal bronsåldershögar i områdets västra del.

Farvattnet utanför Sandhammaren, där sandrevlarna ständigt flyttar sig, har under årens lopp blivit kända som svårpasserade för sjöfarten och gett upphov till många förlisningar. På 1860-talet ersattes den primitiva fyrbåken av den nuvarande Sandhammarens fyr och några decennier därefter flyttades sjöräddningsstationen från Mälarhusen till Sandhammaren.
 
Stationsbyggnaden från 1890-talet, i vilken livräddningsbåten förvaras, ligger i nära anslutning till fyren medan fyrvaktarbostaden, omfattande några mindre byggnader från senare delen av 1800-talet, är belägen längre in från kusten.
 

Motiv för bevarande

Området är märkligt främst på grund av den rika förekomsten av fasta fornlämningar från skilda perioder. Tillsammans med områdena kring Kåseberga och Ingelstorp, Valleberga och Löderup utgör området en unik förhistorisk bygd. Miljön kring Sandhammaren är ett viktigt sjöhistoriskt dokument.