Vellinge

Det bördig Söderslätt har mycket tidigt gett upphov till ett flertal byar, däribland Vellinge, vars namnform med ändelsen –inge tillhör den äldsta namntypen. De äldsta delarna av bebyggelsen finns utmed byvägen, Malmövägen, och kring kyrkan. Vellinge kyrka stammar till sina äldsta delar från tidigt 1200-tal, men är i sin nuvarande skepnad till stor del ett resultat av C G Brunius restaurering omkring 1850.

Miljön kring kyrkan bevarar till stora delar fortfarande en äldre bykaraktär. Den slingrande bygatan, gästgiveriet, några gatehus och gårdar utgör viktiga beståndsdelar. Ett äldre vägsystem finns bevarat i gångvägarna, som genomkorsar parken söder om gästgiveriet. Prästgården, som tidigare hade sin placering på traditionell prästtomt nära kyrkan, återfinns nu i Vellinge södra utkant. Den putsade längan, byggd 1856, omges enligt traditionellt mönster av en större trädgård. Järnvägen Malmö-Trelleborg, med station i Vellinge, öppnade 1886. År 1904 tillkom även banan ner till Skanör-Falsterbo. När järnvägen anlades försköts byns centrum längre österut till stationsområdet. Service och industrier uppfördes, flera med koppling till omgivande jordbrukslandskap som magasin och silobyggnader. Kring nyanlagda Stortorget uppfördes bebyggelse i främst rött tegel, som bostadshusen utmed Östergatan. Vellinge byggdes ut och förändrades kraftigt under 1900-talet. Byggnader för service och handel uppfördes tillsammans med stora parkeringsytor i början av 1970-talet

Motiv för bevarande

Vellinge visar utvecklingen från kyrkby och stationssamhälle till centralort för kommunen. Miljön kring kyrkan, gårdarna, byvägen och bebyggelsen som visar på orten som stationssamhälle och äldre centralort är viktiga att bevara. Bostadshusen utmed Östergatan är typiska för sekelskiftets småhus i området.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Vellinge