Skanörs ljung

Skanörs ljung bevarar karaktären av äldre tiders utmarksområde. Skyttsie hage bosättningen har påvisat bosättning under två skeden, dels från tiden kring Kristi födelse, dels från högmedeltid.

Ett stort öppet hedlandskap utbreder sig över det smalaste partiet av Falsterbonäset. I områdets norra del växer en i sen tid planterad barrskog. Den ljungbevuxna marken har hållits öppen genom betning. Den rika tillgången på torv har varit av betydelse för befolkningen, då den tillvaratagits och använt till taktäckning, som hägnadsmaterial och som bränsle. I äldre tid var området bevuxet med ekskog, vilken lär ha skövlats under sen medeltid. På 1200-talet utfärdades ett kungligt tillstånd för franciskanermunkarna att hugga bränsle till fyrplatsen vid Kolabacken. Skyttsie hage har varit föremål för arkeologiska utgrävningar vid flera tillfällen. Kulturlagren har påvisat bosättning under två skeden, dels från tiden kring Kristi födelse, dels från högmedeltid.

Byggnadslämningarna från det senare skedet har tolkats som en ensamgård som etablerats oberoende av Skånemarknaden och primärt baserats på agrar produktion. Ammerännan, ett mindre vattendrag mellan Höllviken och Falsterbobukten, var förr av betydelse som tullgräns och troligen även som transportled. I västra delen av området förmodas en galgbacke ha funnits.

Motiv för bevarande

Skanörs ljung bevarar karaktären av äldre tiders utmarksområde. Skyttsie hage har stort vetenskapligt intresse som arkeologiskt undersökningsområde.