Skanör-Falsterbo

Miljöerna illustrerar en utveckling från medeltidens centrala handelsorter, manifesterat genom borgruinerna och kyrkorna, till 1700- och 1800-talens småstadsidyller där sjöfart och fiske samt jordbruk i mindre skala utgjort de huvudsakliga näringsgrenarna.

På det av sandrevlar uppbyggda flacka Falsterbonäset ligger de två medeltidsstäderna Skanör och Falsterbo. De kan genom skriftliga källor beläggas under 1200-talet. Genom arkeologiska undersökningar har i Skanör även påvisats boplatslämningar från 1100-talet, vilka tolkats som säsongsmässiga fiskeplatser. De ständigt växlande strömmarna, sandens rörlighet och de långgrunda stränderna har gjort områdena runt Falsterboudden svåra att passera.
 

Fyrplats

På Kolarbacken, sydväst om Falsterbohus, eldades från 1220-talet stockeldar till vägledning för sjöfarare. Nuvarande fyr uppfördes 1796, men byggdes om 1843 samtidigt som fyrvaktarbostaden uppfördes. Av jordbruksdriften i området kvarstår ännu delar av de flacka strandängarna och betesmarkerna. På många ställen finns tångvallar bevarade, vilka omtalas i Linnés Skånska resa. De är uppbyggda av bandtång och torv och har avgränsat de odlade vångarna från de gemensamma betesmarkerna. Flera av de torde härröra från medeltiden. 

Sillfiske och marknad

Det inkomstbringande sillfisket under 1200-1400-talen och de därtill knutna skånemarknaderna medförde att orterna utvecklades till viktiga handelsstäder med internationellt varuutbyte. Framför allt dominerade de hanseatiska köpmännen. Fiskare och köpmän fick under marknadssäsongen uppehålla sig på bestämda koncessionsområden, fith (skiften), vars gränser stadsfästes av kungamakten. Lämningar av denna verksamhet har påträffats på många platser längs den medeltida bebyggelsen. Framför allt visas detta i Falsterbo där den så kallade Munkholmen tolkats som lämningar av franciskanerklostret och där den danska kyrkan Ecclesia Danica lokaliserats. Strax norr om före detta hotellet Falsterbohus har ett stort antal gravar påträffats, vilka kan ha tillhört Lübecks kyrka som funnits på platsen. Skånemarknaderna övervakades av kungens fogde, som bebodde den under tidigt 1200-tal anlagda Skanörs borg. Av anläggningen återstår idag en borgkulle med dubbel vallgrav, söder om betesmarkerna norr om Skanörs kyrka. Borgen övergavs i början av 1400-talet då fogden flyttade till Falsterbohus. Jämfört med Skanör kom Falsterbo att öka i betydelse från och med tidigt 1400-tal och fram till 1500-talets första hälft då skånemarknaderna alltmer förlorade sin betydelse och andra handelscentra och vägar tog över. 

Falsterbohus

Falsterbohus borg uppfördes under tidigt 1300-tal. Utanför den norra ringmuren finns lämningar efter en äldre tegelbyggnad som kan ha tillhör en äldre borganläggning. Under senare hälften av 1500-talet övergavs Falsterbohus som förvaltningscentrum och uppläts 1596 som stenbrott. Vid sidan om borgruinerna är kyrkorna de enda bevarade byggnaderna från de båda städernas blomstringstid.

S:t Olof kyrka i Skanör är till sina äldsta delar en 1200-talskyrka, men präglas idag av utbyggnaden under 1400-talet. Kyrkan, belägen vid det stensatta torget i stadens norra del, bildar tillsammans med rådhuset från 1777, delvis uppbyggt av material från de båda övergivna borgarna, och intilliggande envåningshus en väl sammanhållen miljö. 

Motiv för bevarande

Miljöerna illustrerar en utveckling från medeltidens centrala handelsorter, manifesterat genom borgruinerna och kyrkorna, till 1700- och 1800-talens småstadsidyller där sjöfart och fiske samt jordbruk i mindre skala utgjort de huvudsakliga näringsgrenarna. Sekelskiftet 1900 betydande turistnäring har satt sin prägel på orternas bebyggelse och anläggningar.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Skanör-Falsterbo