Månstorp

Kulturlandskapet vid Månstorp visar genom bland annat gravhögarna, borganläggningen och bostället att området utnyttjats under lång tid. Den nuvarande landskapsbilden präglas till största del av 1800-talets jordbruksverksamhet, för vilken framför allt utdikningen spelat en avgörande roll.
Området vid Månstorp ligger i gränstrakten mellan Söderslätt och det skånska backlandskapet. På en höjdrygg i det böljande jordbrukslandskapet avtecknar sig två gravhögar. De kan troligen dateras till äldre bronsålder och har en för fornlämningstypen karaktäristisk belägenhet. Norr därom vid Månstorps sjö finns ett ålderdomligt betesparti bevarat.
 
Vid en äldre sträckning av väg 101 och vid infarten till Månstorps gård ligger en cementindustri som fortfarande är i drift. Månstorps gavlar, i gråsten och tegel, utgör resterna av en större renässansborg. Den uppfördes 1540-47 med utsirade gavlar, ringformad vall och vattengrav. Under svensk-danska kriget på 1670-talet skadades anläggningen svårt och lämnades därefter att förfalla. Efter övergången till svenska kronan omskapades Månstorp till militärt boställe, benämnt Månstorps gård.

Den nuvarande vitputsade huvudbyggnaden från 1829 följer frånsett en mindre tillbyggnad på ena gaveln 1819 års normalritning för översteboställe. Till gården hör moderna ekonomibyggnader. Som sätesgård har Månstorps medeltida anor och kan genom skriftliga källor beläggas till 1400-tal.
 

Motiv för bevarande

Kulturlandskapet vid Månstorp visar genom bland annat gravhögarna, borganläggningen och bostället att området utnyttjats under lång tid. Den nuvarande landskapsbilden präglas till största del av 1800-talets jordbruksverksamhet, för vilken framför allt utdikningen spelat en avgörande roll

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Månstorp