Jordberga - Källstorp

Området illustrerar en genuin slottsmiljö med ursprung i medeltid och i sin nuvarande gestaltning präglad av 1800- och 1900-talen. De öppna, vidsträckta odlingsfälten, alléerna och den till huvudgården jämte sockerbruket samlade bebyggelsen är liksom de stenlagda vägarna väsentliga inslag i landskapsbilden.

Landskapet kring Jordberga är präglat av storgodsdriften och består av vidsträckta åkerfält, allékantade vägar och en till slottsanläggningen koncentrerad bebyggelse. I områdets sydvästra del minner en gravhög om uppodling och bosättning i trakten under förhistorisk tid. Gravhögarna är anlagda av bronsålderns åkerbruksidkande folk. Några hundra meter norr om gravhögen höjer sig en mindre kulle i de öppna åkerfälten och här ska en gång ha legat ett kapell.

Jordberga

Jordberga omnämns i skriftliga källor från 1350-talet. I centrum av den nuvarande anläggningen ligger huvudbyggnaden.  Det nuvarande utseendet som ett barockinspirerat slott, tidstypiskt gestaltat av H Glaesel, genomfördes vid en om fattande renovering 1905-06. Det trelängade komplexet innehåller delar av den anläggning som efter en brand återuppfördes vid 1600-talets mitt.  

Redan under mitten av 1800-talet skedde dock omfattande förändringar av Jordberga. Äldre byggnader ombyggdes totalt eller revs och nya uppfördes. Samtliga utformades av C G Brunius i en för honom karaktäristisk medeltidsromantisk stil med rött tegel som dominerande byggnadsmaterial. Än idag präglas Jordberga till stora delar av Brunius verksamhet. Så kvarstår herrskapsstallet, kostallet liksom den äldre stora stenlogen av gråsten, av C G Brunius försedd med gavelrösten och lister i anslutande stil. Slottsmiljön kompletteras av bostadshus för godsets tidigare tjänstefolk. Bland dessa märks sjumannagården, belägen norr om huvudbyggnaden och täckt med vass. Merparten är dock byggda i tegel, några med putsade fasader. Arrendatorbostaden är byggd i överensstämmelse med slottsbyggnaden efter ritningar av samme arkitekt. I slottsparken, anlagd efter engelskt mönster, står en runsten. 

Slättåkra

Slättåkra gård, nordväst om Jordberga, har ett byggnadsbestånd i rött tegel från sent 1800-tal och tidigt 1900-talet. Manbyggnaden är uppförd i en tidstypisk villastil. 

Jordberga sockerbruk

Jordberga sockerbruk tillkom 1890-91 och ligger väster om slottsanläggningen. Byggnaderna har anpassats till modern drift men enstaka äldre exempel på industri- och bostadsbyggnader finns från tiden runt sekelskiftet. Vägarna till sockerbruket har kvar den stenbeläggning som underlättade bettransporterna. 

Källstorp

Kyrkvägen till Källstorp, söder om slottet, kantas av en allé. Källstorps kyrka uppfördes 1858-1860. Även här var arkitekten C G Brunius som också ritat skolan väster om kyrkan samt försåg kyrkomuren med rundbågar. Kyrkans torn ombyggdes på 1890-talet under H Zettervalls ritning. I kyrkomiljön ingår den på 1920-talet uppförda prästgården, en vitputsad länga, skolan i rött tegel och det forna hospitalet.

Kyrkvägen till Källstorp, söder om slottet, kantas av en allé. Källstorps kyrka uppfördes 1858-1860. Även här var arkitekten C G Brunius som också ritat skolan väster om kyrkan samt försåg kyrkomuren med rundbågar. Kyrkans torn ombyggdes på 1890-talet under H Zettervalls ritning. I kyrkomiljön ingår den på 1920-talet uppförda prästgården, en vitputsad länga, skolan i rött tegel och det forna hospitalet.

Tubbarp

Tubbarps stubbamölla, norr om huvudgården, är rest på en avplanad gravhög och väl synlig i landskapet. Kvarnen står som ett karaktäristiskt inslag i den spannmålsproducerade bygden. I dess närhet finns en äldre länga i korsvirke och gråsten samt ett skolhus i rött tegel från tiden kring sekelskiftet 1900. Den gamla allékantade landsvägen finns bevarad i sin ursprungliga sträckning norr om den nuvarande. 

Motiv för bevarande

Området illustrerar en genuin slottsmiljö med ursprung i medeltid och i sin nuvarande gestaltning präglad av 1800- och 1900-talen. De öppna, vidsträckta odlingsfälten, alléerna och den till huvudgården samlade bebyggelsen är väsentliga inslag i landskapsbilden.