Tomelilla

Tomelilla ligger i en öppen slättbygd. Byn nämndes i skriftliga källor första gången 1437. Från början hette den "Tommorp Lille", vilket stod för "Lilla Tommarp". Den forna bondbyn genomgick stora förändringar under 1800-talet, genom laga skifte 1870 men framför allt genom järnvägens tillkomst. Järnvägen fick stor betydelse för samhället. År 1865-66 öppnade sträckan Ystad-Eslöv, YEJ och därefter Simrishamn-Tomelilla, CTJ, 1882, Malmö-Tomelilla, MöToJ, 1892-93 och Tomelilla-Brösarp, YBJ, 1901 (se vidare ”Järnvägsnätet” under ”Kommunikationernas landskap”).
 
Tomelilla utvecklades till att bli en järnvägsknutpunkt och en centralort för det omkringliggande landskapet. Stadsplaner från 1800-talets slut reglerade bebyggelsen efter strikta rutnätsmönster. Planen reviderades 1913 och kom därefter att mer följa topografin, men kvartersindelningen blev tydlig i stationssamhället. Stationsbyggnaden uppfördes 1893, och ersatte då en äldre föregångare. Det är en tvåvåningsbyggnad i tegel med dekorativa listverk och fönsteromfattningar. Järnvägsspåret delar samhället i två delar. Runt1920 uppfördes en järnvägspassage med byggnader i tegel med valmade sadeltak. Till järnvägsmiljön hör även en banvaktarstuga. Järnvägen medförde att industrier började anläggas i Tomelilla. Bland annat etablerades ett slakteri som exporterade kött till England, det så kallade Engelska svinslakteriet. Byggnaderna i ljus puts har dekorativa inslag i form av lisener och takfotfriser. En annan byggnad som vittnar om Tomelillas industrier är disponentvillan invid stadsparken. Det var bostad till disponenten vid den idag rivna jästfabriken Active. År 1908 byggdes kapellet i Tomelilla. Arkitekt var Alfred Arwidius från Malmö. Det är en röd tegelbyggnad i romansk stil. Kapellets långhus ligger i nord-sydlig riktning med tornet mot norr. Som en följd av industrialiseringen och den ökande arbetarklassen anlades Folkparker och Folkets Hus i många orter (se vidare ”Arbetarrörelsen” under ”Folkrörelsernas landskap”). Så var fallet även i Tomelilla. Det är ett område vid Östergatan med flera byggnader, bland annat en dansrotunda. Entrén till området flankeras av två små putsade torn. Folkets hus inryms i ett gathus. Från 1950-talet minskade järnvägens betydelse på grund av den ökade privatbilismen. Stationssamhället fortsatte dock att expandera med nya området för bostäder och industrier. Idag trafikeras sträckorna Ystad-Tomelilla och Tomelilla-Simrishamn. Konsthallen och biblioteket i Tomelilla byggdes 1964-65. Anläggningen består av två byggnadskroppar. Konsthallen höjer sig över den lägre biblioteksdelen. Hallen kröns av ett fönsterband som löper runt hela den kvadratiska byggnaden. Biblioteket har en helt uppglasad fasad mot Adelgatan. Tomelillas kommunhus byggdes 1978. Det är en för 70-talet tidstypisk byggnad, både gällande arkitektur och färgsättning. Fasaderna består av rött tegel och under fönstren finns orange-röda glaspartier.
 
Bebyggelsen i Tomelilla utgörs till största delen av småskalig bebyggelse från 1800-talets slut och 1900-talet. Centralorten har flera byggnader med stadsmässig prägel, delvis placerade vid det trekantiga torget med en central placering. Runt torget ligger företrädelsevis en- och tvåvåningsbyggnader, bland annat bankhuset, apoteket och Stora Hotellet. I Tomelilla ligger Österlens folkhögskola. Det är en byggnad i två våningar med gula putsade fasader. Folkhögskolor är en nordisk skolform som etablerades under andra hälften av 1800-talet (se vidare ”Folkhögskolor” under ”Administrativa landskap”). I Tomelilla finns flera idrottsmiljöer, bland annat en idrottsplats med eternitinklädd läktare, troligen från 1920-talet. Väster om tätorten, vid korsningen av riksväg 11 och 19, ligger Svampabanan, en bana för motorcross och rallycross. I anslutning till banan finns en camping.
 
Motiv för bevarande
Tomelilla har karaktären av stationssamhälle och centralort. Stationsbyggnaden och järnvägspassagen är betydelsefulla element i miljön. Även stadsplanen och den runt sekelskiftet 1900 uppförda bebyggelsen förstärker förståelsen av stationssamhället. Den stadsmässiga bebyggelsen med bland annat bankhus och konsthall är viktiga islag i samhället. De kvarvarande industribyggnaderna, bland annat det engelska svinslakteriet har ett kulturhistoriskt värde och vittnar om Tomelillas industriella skede.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Tomelilla