Axelvold - Knutstorp

Miljön illustrerar det skånska godspräglade landskapet. Genom huvudbyggnadernas olikartade karaktär åskådliggör sätesgårdarnas utveckling från borganläggning till påkostad högreståndsbostad.

I övergångsbygden mellan Svalövsslätten och Söderåsen ligger de två godsen Axelvold och Knutstorp. Landskapet bär en tydlig godsprägel med vidsträckta åkerfält, dungar eller skogspartier med ädellövskog och alléer. Av speciellt ålderdomlig karaktär är ekhagen norr om Knutstorp. Båda godsens huvudbyggnader präglas av 1800-talet samt av C G Brunius verksamhet. Knutstorp var i sitt ursprungliga skick en fyrlängad borg omgiven av vallgrav och av typisk 1500-talets karaktär. Idag återstår endast en av de fyra längorna. Det två våningar höga huset i rött tegel bevarar till stora delar sin äldre borgkaraktär. Öster om borgen kompletteras slottsmiljön av mäktiga gråstenslängor och äldre bostadshus, bland annat i korsvirke.

Axelvolds nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1848 efter C G Brunius ritningar. I samband med nybyggnaden försågs de två äldre flyglarna med en dekor i samma medeltidsinspirerade stil. Tillsammans bildar de tre byggnaderna en väl sammanhållen enhet, representativ för arkitektens byggandsideal. Ekonomilängorna, ett trelängat komplex i gråsten, bär en tydlig 1700-talsprägel. Gårdens arbetarebostäder i tegel och korsvirke ingår liksom trädgårdsanläggningen som viktiga komponenter i herrgårdsmiljön.
 
Järnvägsstationen uppfördes vid linjen Malmö-Billesholm, anlagd 1886. Flertalet av bebyggelsen är klädda med träpanel i ljusa färger. Axelvolds gamla skola är numera i bruk som lanthushållsskola. De två äldre skolhusen i rött tegel exemplifierar dels 1800-talets lilla skolhus, dels det tidiga 1900-talets mer omfattande skolanläggning. Ring Knutstorp hör till modernare kulturmiljöer. År 1951 anlades den första banan för motocross, vilket följdes av banor för biltävlingar, rallycross, terrängkörning. Till området hör även en halkbana, konferensanläggning, restaurang, cafeteria och omklädningsrum.

Motiv för bevarande

Miljön illustrerar det skånska godspräglade landskapet. Genom huvudbyggnadernas olikartade karaktär åskådliggör sätesgårdarnas utveckling från borganläggning till påkostad högreståndsbostad. Förutom huvudbyggnaderna är även alléerna, ekhagarna, ädellövskogen, de öppna åkerfälten, de utifrån godsen dominerade äldre byggnaderna, skolan och järnvägsstationen väsentliga för kulturlandskapet. Ring Knutstorp är ett tydligt exempel på fritidsmiljöer från 1900-talet.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Knästorp