Tolånga

Området ingår i ett agrart inriktat kulturlandskap, präglat av 1800-talets jordbruksdrift. Bystrukturen är karaktäristisk för de skånska byarna för tiden efter skiftets genomförande.
Tolångaån flyter genom en kuperad odlingsbygd. Dalgången, med i huvudsak flacka slänter, upptas av betesmarker. På moränhöjderna norr om ån har några stenåldersboplatser påträffats. Stenmurar markerar de under 1800-talet uppkomna ägogränserna och spridda trädgrupper ger området omväxling. Åns vattenkraft utnyttjade i äldre tid för kvarndrift och vid sekelskiftet omtalas fyra kvarnar i området.
 
Kyrkkullen med den vitputsade kyrkan dominerar omgivningen. Kyrkan uppfördes under romansk tid men blev under 1800-talet förändrad genom om- och tillbyggnader. Tillsammans med skolan, som är uppförd i sekelskiftets typiska tegelarkitektur, har den utgjort socknens centrum.
 
Bebyggelsen utgörs främst av gatehus och modernare villor. Merparten av gårdarna utflyttades vid laga skifte 1839. I byns östra del kvarligger dock några gårdar med aktivt jordbruk. På gammal tomt kvarligger även militiebostället, vars byggnader är av varierande ålder och gestaltning. Den äldre boningslängan i korsvirke anses härröra från 1700-talet. 
 

Motiv för bevarande

Området ingår i ett agrart inriktat kulturlandskap, präglat av 1800-talets jordbruksdrift. Bystrukturen är karaktäristisk för de skånska byarna för tiden efter skiftets genomförande. De av hävd betade markerna kring ån är av betydelse för miljön. 

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Tolånga