Sövde-Sövdeborg-Snogeholm

Området illustrerar en utveckling av det godspräglade kulturlandskapet från medeltid till 1800-tal. Goda exempel för samtliga av de byggnader som ingår i den traditionella slottsmiljön finns bevarade.

Södra delen av Sjöbo utgör en del av det sydskånska sjölandskapet. Stora delar av området präglas av ett till Sövdeborg och Snogeholm knutet slottslandskap i vilket ädellövskogen, alléerna samt de välbevarade bostadshusen för godsets anställda framstår som viktiga beståndsdelar. Inslaget av smärre, odlade fält och vidsträckta betesmarker ger omväxling i landskapet. Markerna är magra och sandrika.

De utbredda strandmarkerna vid Sövdesjön nyttjas för betesdrift. I det gamla agrarsamhället gav de låglänta ofta översvämmade markerna även en betydande höbärgning. I Lottentorp finns en välbevarad transformatorstation.

Sövde

Bebyggelsen i Sövde kyrkby ligger samlad utmed bygatan. På en kulle i byns västra del ligger socknens medeltidskyrka av romanskt ursprung, vid 1600-talets slut påbyggd med en korsarm. Kyrkogården är belägen på en udde i Sövdesjön. Under medeltiden har troligen Absalons borg legat här, en förmodad föregångare till Sövdeborgs slott.

Flera av byns äldre hus har legat under Sövdeborg. De har ett för skånska gatehus och torpstugor karaktäristiskt utseende med låga längor i korsvirke, ofta med halmtak. Några har synlig timra, medan andra är överputsade. Klockaregården i byns norra del uppfördes 1858 som arrendatorbostad tillhörande Snogeholm. Genom sitt läge i nära anslutning till gaturummet och sitt genuina byggnadsskick utgör de en viktig del av bymilön. Prästgården och skolan är båda från 1930-talet och ligger i nära anslutning till kyrkan. En röd tegelbyggnad i norra delen rymde förut byns mejeri och numera musteri.

Sövdeborg

Sövdeborgs slott uppfördes på 1590-talet. Slottsbyggnaden fick sin nuvarande gestaltning under 1840-talet genom en ombyggnad av C G Brunius, varvid renässansborgen omformades enligt medeltidsromantiska ideal. Slottet omges ännu av en bred vallgrav. På den gamla ladugårdsholmen kvarstår ett porthus från 1600-talet, sammanbyggt med en senare stallbyggnad. I slottsmiljön ingår ett flertal välbevarade byggnader i såväl korsvirke som tegel. De är belysande för sätesgårdarnas omfattande byggnadsbestånd.

Snogeholm

Snogeholm är naturskönt beläget på en udde i Snogeholmssjön. Den på 1870-talet uppförda anläggningen i franskinspirerad barockstil har föregåtts av en äldre anläggning, vilken i sin tur ersatte den borg som var belägen på ön Hägerholmen.

Huvudbyggnaden används numera som restaurang och är avstyckad från jordbruksfastigheten. Fastigheten ägs av O. D. Krooks donation, en stiftelse förvaltad av Region Skåne. Ekonomilängorna är förlagda sydväst om huvudbyggnaden. Den kraftiga, vinkelbyggda stall- och loglängan är ett exempel på de påkostade och omfångsrika ekonomibyggnader som under 1800-talet ofta uppfördes i anslutning till slotten. Till Snogeholm hörde tidigare många torp, arrendegårdar och bostadshus för de vid godset anställda, som Margretetorp och Karlsro. Flertalet används numera i huvudsak som fritidshus.

Motiv för bevarande

Området illustrerar en utveckling av det godspräglade kulturlandskapet från medeltid till 1800-tal. Goda exempel för samtliga av de byggnader som ingår i den traditionella slottsmiljön finns bevarade. Viktiga beståndsdelar i kulturlandskapet förutom slottsanläggningarna är ädellövskogen, betes- och odlingsmarkerna, alléerna samt det äldre till godset knutna byggnadsbeståndet.