Lövestad

Området visar utvecklingen från äldre kyrk- och bondby till etableringen av stationssamhället. Den väl sammanhållna miljön kring kyrkan är belysande för gångna tiders kyrkbyar, där de offentliga byggnaderna givits en representativ utformning.

Lövestad ligger i ett öppet jordbrukslandskap i kommunens östra del och består av både kyrkby och stationssamhälle. Ett biflöde till Tolångaån flyter genom kyrkbyn. Kyrkvägen från öster korsar ån på en väl bibehållen stenvalvsbro från 1800-talet.

Kyrkan, som bildar byns mittpunkt, uppfördes på 1850-talet efter ritningar av C G Brunius. Den ersätter byns lilla medeltida kyrka, vilken trots flera om- och tillbyggnader inte räckte till för den under 1800-talet växande församlingen. Brunius var även arkitekt för det intilliggande skolhuset. Den vitputsade byggnaden fungerade som brukligt var även som möteslokal för socknens angelägenheter, vilket visas av inskriptionen ”Skol- och rådhus byggdt 1848” ovanför porten. På central plats och karaktäristiskt för kyrkbyar finns prästgården med en vitputsad bostadslänga från 1890-talet.
 
Byns gårdar utflyttades i huvudsak i samband med skiftet 1832. Idag domineras bibilden av gatehus. Dessa är av 1800-talskaraktär och är ofta placerade i nära anslutning till gatan.

Den största gården, Lövestads kungsgård, ligger dock kvar på ursprunglig plats. Gården omges av ekhagar och markerna gränsar i söder till kyrkogården. Huvudbyggnaden med vitputsade fasader byggdes 1824 efter 1786 års typritning för överstelöjtnant- och majorsboställen. Bland de äldre ekonomilängorna märks gråstensmagasin från 1700-talet.

Sydväst om kyrkan finns också en kringbyggd gård med traditionellt byggnadsskick. I samband med att järnvägen Tomelilla-Eslöv anlades på 1860-talet byggdes en station norr om kyrkbyn på mark från två utskiftade gårdar.

Stationen uppfördes efter arkitekt Claes Adelskölds ritningar, vilket var vanligt vi de privata järnvägarna. I huvudbyggnaden på nedre botten hade tjänstemännen sina lokaler och ovanpå bodde stationsinspektorn. Byggnaden inrymde även post fram till 1915. Det uppväxande stationssamhället övertog rollen som sockencentrum, ett järnvägshotell uppfördes och spannmålshandlare, andelsbageri, andelsbränneri och äggförening etablerades. De tidiga byggnaderna uppfördes på västra sidan av järnvägen, i kvarteren närmast stationen och längs de större genomfartsgatorna.

Motiv för bevarande

Området visar utvecklingen från äldre kyrk- och bondby till etableringen av stationssamhället. Den väl sammanhållna miljön kring kyrkan är belysande för gångna tiders kyrkbyar, där de offentliga byggnaderna givits en representativ utformning. Byns nuvarande karaktär speglar 1800-talets skiftesreformer och utflyttade gårdar. Lövestad är ett bra exempel på stationssamhället och centralort i rik jordbruksbygd etablerat under mitten av 1800-talet.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Lövestad