Humlarödshus-Everlöv-Kumlatofta-Ilstorp

Området utgör ett kulturlandskap med månghundraårig bebyggelsekontinuitet. Viktiga komponenter i miljön är de medeltida kyrkorna med accentuerat läge.

Romeleåsens östsluttning har en varierande landskapsbild. De odlade och betade partierna avbryts av spridda skogsdungar. Stengärdsgårdar och fäladsmarker ger tillsammans med den äldre bebyggelsen åssluttningen en ålderdomlig prägel. De karga och enebevuxna fäladsmarkerna vid Humlarödshus utgör en rest av den landskapstyp som i äldre tid var dominerande på Romeleåsen då markerna nyttjades för betesdrift.

Nedanför åsen övergår landskapet i en utpräglad slättbygd. Klingavälsån slingrar sig genom områdets norra del. De översilade strandängarna kring ån var i det äldre bondesamhället ytterst betydande då de gav det bästa höet. Markerna hålls ännu öppna genom bete.

Everlöv

I Everlöv utgör den vitputsade kyrkan från 1100-talet byns gamla mittpunkt. Kyrkan har välbevarade kalkmålningar. Stigluckan, en av de få bevarade i Skåne, markerar den gamla kyrkogårdens sträckning. Gården, byggd på 1940-talet på gammal prästgårdstomt, och skolhusen understryker kyrkbyns karaktär av äldre sockencentrum. Byns utflyttade gårdar är till största delen av fyrlängad typ. Bland dessa finns flera med väl bibehållet byggnadsskick.

Everlövs bygata 1703

Ilstorp

Ilstorps kyrka, byggd på 1200-talet på en svagt markerad höjd, dominerar den för övrigt flacka slätten. Den romanska anläggningens exteriör har genom seklernas gång förblivit intakt och den har inte heller försetts med västtorn. Bykärnan har sedan skiftet förblivit obebyggd.

Kumlatofta

Kumlatofta by ligger i det öppna odlingslandskapet mellan Ilstorp och Everlöv. Byn har en sällsynt väl bevarad ålderdomlig struktur med tre oskiftade kringbyggda gårdar, oregelbundet och tätt grupperade kring den slingrande bygatan. Gårdarnas längor i tegel och korsvirke med hälmtäckta tak och den stenskodda gödselgropen invid vägen visar en för Skånes slättbygd numera unik bymiljö.

Kulturens Östarp

I Kulturens Östarp bildar den fyrlängade gamlegården från tidigt 1800-tal centralpunkt. Gården förvärvades av Kulturens skapare G Karlin med avsikt att bevara en genuin skånsk bondgårdsmiljö. Den tillhörande trädgården är ett gott exempel på skånsk allmogeträdgård. Genom ytterligare byggnader, som flyttats till platsen eller uppförts enligt traditionellt byggnadsskick, belyses det gamla bondesamhället.

Stora och Lilla Rödde

I Stora och Lilla Rödde bildar småställen och torp mindre byar. Den trelängade gårdsformen är vanligast bland de större gårdarna, medan de mindre torpen ofta består av en enda länga. Byggnadsbeståndet härrör i huvudsak från 1800-talet. Korsvirke och putsat tegel är det vanligaste byggnadsskicket

Simontorps säteri

Simontorps säteri omnämns som sätesgård under 1600-talet. Det vitputsade boningshuset i korsvirke uppfördes under 1700-talet.

Motiv för bevarande

Området utgör ett kulturlandskap med månghundraårig bebyggelsekontinuitet. Viktiga komponenter i miljön är de medeltida kyrkorna med accentuerat läge, Kumlatofta slutna bymiljö, åssluttningens småbrutna odlingsmarker med stengärden i ägogränserna samt den äldre smågårds- och torpbebyggelsen.