Gyllebo

Miljön illustrerar ett för skånska sätesgårdar vanligt utvecklingsschema, där den ursprungliga försvarsborgen ersätts av en slottsbyggnad, behagfullt inrättad som bostad i för tiden rådande stilideal.

På en holme i en av de få insjöarna på Österlen ligger Gyllebo slott och borgruin. Runt sjön utbreder sig bokskog. Gyllebo omtalas i skriftliga källor redan under 1200-talet. På 1400-talet nämns att sätesgården har ett fast stenhus. Möjligen finns det rester av detta i den fyrlängade borg, som uppfördes strax före 1500-talets mitt och av vilken det idag endast återstår ruiner.

Borgen, som var uppförd av sten, bestod av tvåvåningslängor utom i norr där längan endast var en våning hög. Port- och vakttorn kompletterade anläggningen. I samband med att Skåne blev svenskt kom Gyllebo som bornholmskt vederlagsgods att tillhöra svenska kronan. Nyttjanderätten förlänades därefter till enskilda.

Efter att ha skadats svårt vid ett flertal bränder lämnades borgen att förfalla och en ny huvudbyggnad uppfördes i korsvirke. Detta ersattes under 1810-talet av den nuvarande i nyklassicism uppförda slottsbyggnaden, två våningar hög och med rödputsade fasader. Enligt traditionellt mönster låg gårdens ekonomibyggnader ursprungligen på borgholmen. De flyttades till sin nuvarande plats, sydost därom, på 1810-talet och består idag av några korsvirkeslängor. I närheten finns bostadshus av varierande ålder, byggda för gårdens tjänstefolk. På ett smalt näs i sjön nordost om huvudbyggnaden finns ett lusthus.  

Motiv för bevarande

Miljön illustrerar ett för skånska sätesgårdar vanligt utvecklingsschema, där den ursprungliga försvarsborgen ersätts av en slottsbyggnad, behagfullt inrättad som bostad i för tiden rådande stilideal. Det kulturhistoriska intresset är framför allt knutet till holmen med borgen och slottet. Av betydelse för miljön är de med ädelskog bevuxna markerna runt sjön.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Gyllebo