Gladsax-Järrestad

Området åskådliggör kulturlandskapets utveckling från förhistorisk tid till nutid, manifesterat genom fornlämningarna, kyrkan, borgruinen och kvarnarna.

Landskapet kring Gladsax är öppet och kuperat samt till största delen uppodlat. Trakten är rik på fornlämningar, vilket tyder på en omfattande bosättning under förhistorisk tid. Fornlämningarna omfattar bland annat en hällkista, gravhögar, stensättningar, skålgropar och hällristningar. Det kan därmed sägas illustrera att bygden tagits i anspråk under såväl sten-, brons- och järnålder.

Hällsristningar

Ett speciellt intresse är knutet till bronsålderns hällristningar vid Vilhelmsberg mellan Gladsax och Järrestad. Järrestadsristningens figurer är inhuggna på en ca 200 kvadratmeter stor berghäll. Här finns drygt 550 olika figurer och bland ristningarna märks en större mansfigur, den så kallade dansaren. Det är en människofigur i en fågels skepnad, kanske en trollkarl eller en gud. Bland ristningarna finns också över 200 fotsulor, vilka brukar tolkas som gudarnas fotspår. Andra motiv är skepp, ryttare till häst, djurfigurer, hjulkors, spiraler, vapen samt skålgropar. Skålgroparna är runda, ofta slipade inhuggningar, vilka anses ha med fruktbarhet att göra. Hällristningar har tolkats som uttryck för religion, magi och fruktbarhet. De kan ha tillkommit vid olika riter och bilderna har då fått en magisk betydelse.

Gladsaxe hus 

Under medeltiden var Gladsax ett frälsegods, vilket donerades till unionstidens drottning Margareta. Gården omvandlades till kungsgård, Gladsaxe Hus, och blev bostad för länsherren över Gladsax län. Av kungsgården kvarstår numera endast en ruin, öster om kyrkan.

Kyrkbyn

Idag är Gladsax en kyrkby med bebyggelsen samlad utmed båda sidor av bygatan. Några av gårdarna har en äldre karaktär, såväl fyrlängade som trelängade gårdsformer finns representerade. På de utskiftade gårdarnas gamla tomter ligger gathus, varav flera är väl bibehållna och har fasader i tegel eller puts.

Sockenkyrkan i byns norra del är till sina äldsta partier från 1100-talets slut. Den har senare under medeltiden försetts med västtorn. I mitten av 1800-talet då socknens befolkning ökade byggdes den om och försågs med korsarmar. 

Motiv för bevarande

Området åskådliggör kulturlandskapets utveckling från förhistorisk tid till nutid, manifesterat genom fornlämningarna, kyrkan, borgruinen och kvarnarna. Hällristningslokalen vid Vilhelmsberg tillhör de intressantaste i landskapet och har ett högt kulturhistoriskt värde. Förutom de enskilda objekten är även de öppna odlingsmarkerna och bystrukturen av betydelse för kulturlandskapet.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Gladsax-Järrestad