Perstorp

Perstorp utgjorde i äldre tid en mindre kyrkby med bebyggelsen koncentrerad till området kring kyrkan.

Kyrkan

Den vitputsade medeltida kyrkobyggnaden fick under 1500-talet en fristående klockstapel. Kyrkan var byns centrala punkt, kring vilken gårdarna låg glest grupperade. Av dessa gårdar återstår endast en, numera hembygdsmuseum, vars längor från senare delen av 1700-talet är karaktäristiska för traktens äldre byggnadsskick med skiftesverk och brädfodring.

Skolbyggnader

Intressanta inslag i miljön bildar skolhusen på traditionell tomt nära kyrkan. Det äldsta, en mindre, röd brädfodrad byggnad härrör från 1847 och är tillkommen i samband med folkskolestadgan 1842. Den kompletterades vid sekelskiftet 1900 av två före detta småskolebyggnader med grå brädfodring. Från 1917 respektive 1948 stammar de stora skolbyggnaderna i tegel. En skolbyggnad från 1960-talet är det senaste tillskottet.  

Järnvägens påverkan

1875 öppnade järnvägen mellan Helsingborg och Hässleholm. En station anlades cirka en kilometer sydost om kyrkan och därmed inleds en förskjutning av Perstorps bebyggelse mot stationen. I slutet av 1800-talet påbörjades en industriell expansion med trä och torv som råvaror. Området söder om järnvägen blir industriområde, men än viktigare var Skånska Ättikfabriken som anlades vid Stensmölla intill Ybbarpsån söder om samhället. Vattenkraften kunde utnyttjas för drift av maskiner och den omgivande bokskogen utgjorde råmaterial för ättika med flera produkter.

Från järnvägsstationen drogs ett stickspår till det växande fabriksområdet, som numera i det närmaste vuxit samman med Perstorps tätortsbebyggelse. Det stora fabriksområdet är inhägnat och inrymmer en mängd byggnader, från kreosotfabriken byggd kring sekelskiftet 1900 till helt moderna anläggningar. Här finns även Perstorp AB:s kontorsbyggnad, uppförd 1960 och ritad av Hans Westman. Perstorp blev municipalsamhälle 1935 och köping 1947. Invånarantalet var då cirka 3 000 personer. Perstorps AB:s expansion ledde till ett ökat behov av arbetskraft och den dittills rätt blygsamma bebyggelsen, mestadels bestående av småhus, räckte inte till. På 1950-talet byggdes en del lamellhus i tre våningar och på 1960-talet en rad om fem skivhus i sju våningar. En ovanligt storskalig bebyggelse för att vara i en så liten ort som Perstorp, någon motsvarighet i andra skånska tätorter av Perstorps storlek finns inte. Under denna rekordårsepok anlades även biograf, idrottsplats och Folkets park med Folkets hus – en fin, modernistisk byggnad som infogats i slänten ner mot Perstorpsbäcken. 

Motiv för bevarande

Det gamla byområdets kulturhistoriska värde är främst knutet till den av medeltiden präglade kyrkan samt skolområdet, vars byggnader belyser skolväsendet utveckling från 1800-talets mitt fram till modern tid. Industri- och stationssamhället är intimt förknippat med Skånska Ättikfabriken, numera Perstorp AB. Typiska inslag är bostadsbebyggelse i form av småhus och lamellhus samt Folkets Hus. De storskaliga skivhusen visar med vilken kraft en ort som Perstorp växte under 1960-talet.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Perstorp