Broby

Broby, beläget vid Helge å, har en lång tradition som centralort för den omgivande bygden.  Marknad har hållits i Broby med smärre avbrott sedan 1773. Miljön bevarar karaktären av äldre centralort och dess utveckling från administrativt centrum och stationssamhälle till idag.

Broby, beläget vid Helge å, har en lång tradition som centralort för den omgivande bygden. I samhällets norra del finns marknadsplatsen med en fast bodlänga bevarad. Marknad har hållits med smärre avbrott sedan 1773. Ett område nära marknadsplatsen användes förr som avrättningsplats.
 
Torget, vid vilket fyra större vägar strålade samman, utgjorde i gången tid Brobys centrum. Förutom kyrkan, återuppförd efter en brand 1930, finns även ett flertal andra byggnader med central funktion av administrativ eller kommersiell karaktär. Merparten tillhör 1800-talet. En speciellt påkostad utformning har det före detta tingshuset i rött tegel, byggt 1858. Något äldre är gästgivaregården, uppförd 1833 i trä och reveterad. Den ersatte då ett äldre gästgiveri som låg där sparbanken idag ligger. Bankbyggnaden är en vid sekelskiftet uppförd tegelbyggnad i nyrenässans med putsdekor. Av kyrkbyns äldre gårdsbebyggelse kvarstår endast ett fåtal byggnader som Brobygården, söder om kyrkan. Det är en röd brädfodrad mangårdsbyggnad i två våningar, uppförd 1810. Av äldre ursprung är även den före detta boningslängan väster om Brobygården. I husets veranda finns partier från den gamla kyrkans inredning. Gustavsberg från 1814 är en tvåvåningsbyggnad med putsade fasader och var tidigare länsmansboställe. I västra delen av Broby ligger Lastar Annas stuga, en backstuga från 1800-talets mitt. Sedan järnvägen anlagts på 1880-talet växte en ny samhällsbildning upp vid stationen väster om den gamla bykärnan. Stationsområdet, främst i tegel, tog med tiden över rollen som affärs- och servicecentrum.
 
Bostadsbebyggelse anlades i ett rätvinkligt system väster om järnvägen med stationen som utgångspunkt. De största husen lades parallellt med järnvägen eller utefter de gamla utfartsvägarna, men också vid Ekbacken där herrgårdsliknande villor uppfördes. Det gamla skolhuset uppfördes 1901 i både mörkt och ljust tegel. År 1913 anlades länssanatoriet i Broby med 100 platser för lungsjuka patienter. Ren, klar luft och närheten till barrskogen var viktiga delar av behandlingsprogrammet. Typritningar utarbetades och byggnaderna var vanligen enkla, symmetriska och ljusa. Ett fåtal arkitekter stod bakom ritningarna, däribland Ivar Tengbom som bland annat ritade sanatoriet i Broby. Broby Hembygdspark anlades 1921 och den första byggnaden som flyttades dit var Gisslas stuga, en ryggåsstuga från 1800-talets början. Med åren har flertalet byggnader flyttats till parken och området är ett populärt fritidsområde. Området väster om järnvägen utbyggdes med villor under 1920- och 1930-talen. Den ökade befolkningen krävde en ny skolbyggnad, vilken uppfördes 1928 i putsat tegel i 1920-tals klassicism. Brobys utbyggnad kom att stagnera under de följande 20 åren.

Först på 1960- och 1970-talen kom åter ett uppsving för orten. Det nya samhället kom att få sin koncentration söder om Tivoliparken. Nya villaområden uppfördes, samtidigt som flera äldre byggnader i de centrala delarna revs och ersattes med moderna. Bebyggelsen kring gamla torget förtätades då bankhuset kompletterades med fler lokaler och byggnader för kommunens förvaltning uppfördes. Även Apoteket och Försäkringskassan är nyare tillskott i den centrala miljön.
 
Motiv för bevarande
Miljön bevarar karaktären av äldre centralort och dess utveckling från administrativt centrum och stationssamhälle till idag. Fritidsmiljöer som den gamla marknadsplatsen och Broby.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Broby