Skånes Fagerhult

Skånes Fagerhult finns belagd i skriftliga källor från omkring år 1500 och bestod då av några gårdar och en kyrka. Skånes Fagerhult visar vilken betydelse järnvägen fick i vissa orter. Ett egentligen helt nytt samhälle växte upp på 50 år. Orten präglas mycket tydligt av detta expansiva skede och nya byggnader har inte tillkommit i någon omfattning inom ”centrumområdet” sedan 1940-talet.

Fagerhult ligger vid den gamla kungsvägen, nuvarande E4:an. Byn finns belagd i skriftliga källor från omkring år 1500 och bestod då av några gårdar och en kyrka. Fram till järnvägens ankomst på 1890-talet var Fagerhult en liten by. 1894 fick byn en järnvägsstation med namnet Skånes Fagerhult, för att inte förväxlas med andra Fagerhult, vid nyanlagda Skåne-Smålands Järnväg. Befolkningen ökade, hantverkare och affärsidkare slog sig ner vid stationen. Den gamla medeltida kyrkan dömdes ut och revs. En ny kyrka invigdes 1900. Som så ofta försköts centrum från kyrkan och den gamla byplatsen mot järnvägen och stationen.

Centrum

Affärs- och bostadshusen utmed Kungsgatan speglar utvecklingen av ett expansivt stations- och industrisamhälle i början-mitten av 1900-talet. Väster om järnvägen uppstod ett industriområde med såg och brädgård. 1917 startade Konfektions Kompaniet AB en textilfabrik på platsen. Denna övertogs 20 år senare av Junex, som utökade produktionen. Detta var startskottet för en expansiv period i Skånes Fagerhult. Gunnar Asplund gjorde en stadsplan, en ny industribyggnad, ritad av arkitekterna Niels Vognsen och Einar Borg byggdes och Junex lät bygga Junexgården – ett fritidshem för ensamstående ungdomar vid fabriken, radhus för ensamstående arbeterskor, idrottsplatsen Junexvallen och köpte även in bostadshus som byggdes om till en- och flerfamiljshus för anställda med familjer.
 
Skånes Fagerhult hade blivit något av ett brukssamhälle. Junex fick liksom annan skånsk – och svensk – textilindustri problem med konkurrens från låglöneländer och driften upphörde på 1970- eller 80-talet. Fabriksbyggnaden finns kvar, ombyggd, och används för annan industriell verksamhet. Även Junexvallen finns kvar, medan radhuslängorna för ensamstående arbeterskor är rivna. Om Junexgården finns kvar är inte känt. Fabriksbyggnaderna ligger intill stationsområdet med perronger, lastkaj och stationshus, rälsen är dock uppriven. Här står även ortens transformatorstation, en tornformad tegelbyggnad från 1920- eller 30-talet. Vid Sjölyckevägen söder om industri- och stationsområdet ligger ett egnahemsområde från 1940-talet. Området har en enhetlig karaktär och likartad bebyggelse med småhus uppförda i tegel och med putsade fasader. Även denna bebyggelse har koppling till ortens industri, som lockade folk från omgivande landsbygd med bättre utkomstmöjligheter och modern bostadsstandard. I tätortens utkant ligger även en fin, tidstypisk paviljongskola i rött tegel, byggd kring 1950.
 

Motiv för bevarande

Skånes Fagerhult visar vilken betydelse järnvägen fick i vissa orter. Ett egentligen helt nytt samhälle växte upp på 50 år. Orten präglas mycket tydligt av detta expansiva skede och nya byggnader har inte tillkommit i någon större omfattning inom ”centrumområdet” sedan 1940-talet även om byggnation skett även senare.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Skånes Fagerhult