Åsljunga

Åsljunga var fram till 1890-talet och järnvägens ankomst en by med ett 20-tal gårdar och ungefär lika många torp och gathus. Åsljunga speglar dels utvecklingen under 1800-talet, från bondby till stationssamhälle, dels hur de goda kommunikationerna i kombination med den omgivande naturen gav förutsättningar för ortens uppblomstring som rekreationsort. Ett särskilt värde i sammanhanget har kommunikations- och rekreationsmiljöerna, där särskilt bilverkstaden och Åsljungagården bör framhållas.

 

Påverkan från järnväg och bilism.

Åsljunga var fram till 1890-talet och järnvägens ankomst en by med ett 20-tal gårdar och ungefär lika många torp och gathus. En del av gårdarnas boningshus från 1800-talet ligger kvar utmed den gamla bygatan (Landshövdingevägen). Skåne-Smålands Järnväg öppnade 1894 och Åsljunga station anlades norr om byn där marken var plan. Skogsavverkningen ökade i trakten när transporterna förbättrades och flera snickeri- och möbelfabriker etablerades vid järnvägen. En del av dessa finns kvar, liksom ett konditori som på 1960-talets utvecklades till en industri, Gillebagaren. Vid stationsområdet etablerade sig även flera affärsidkare, varav några är kvar i karaktäristiska affärshus med stora skyltfönster och entréer mitt på eller i hörnen. Järnvägstrafiken upphörde 1968.

På 1930-talet slog privatbilismen igenom, även om bilen ännu inte var var mans egendom. I Åsljunga, där riksvägen mellan Helsingborg och Stockholm gick fram parallellt med järnvägen, passerade en mängd fordon, vilket gav underlag för en verkstadsrörelse. Verkstaden förlades med gaveln, med god plats för ”Åsljunga bilverkstad”, ut mot vägen. Intill verkstaden låg ägarens bostadshus. Denna miljö från bilismens barndom är en av de bäst bevarade i sitt slag i Skåne.

Friluftsliv

Åsljunga blev i början av 1900-talet en populär rekreations- och turistort, tack vare järnvägen. Det var särskilt folk från Helsingborg som med direkt tågförbindelse sökte sig till trakten. Under 1910-, 20- och 30-talen anlades flera pensionat, barnkolonier och konvalescenthem.

På 1950-talet anlades friluftsgården Åsljungagården. Denna byggdes av Skid- och friluftsfrämjandet i Helsingborg och ritades av stadsarkitekt Arne Ljung. Anläggningen kombinerar ett modernistiskt formspråk med nationalromantikens robusta material på ett för denna typ av anläggningar typiskt vis. Sportigt, modernt, robust och äkta på samma gång. Åsljungagården är numera konferensanläggning. Under 1900-talets första hälft, ortens expansiva period, byggdes även en mängd villor och fritidshus på sluttningen nordväst om stationen. Under 1960-70-talen har denna bebyggelse kompletterats med fler fritidshus, ofta rätt små, av typen sportstugor. En del villor för permanentboende uppfördes också under denna tid. En missionskyrka från mitten av 1960-talet speglar frikyrkornas starka ställning i trakten.

Motiv för bevarande

Åsljunga speglar dels utvecklingen under 1800-talet, från bondby till stationssamhälle, dels hur de goda kommunikationerna i kombination med den omgivande naturen gav förutsättningar för ortens uppblomstring som rekreationsort. Ett särskilt värde i sammanhanget har kommunikations- och rekreationsmiljöerna, där särskilt bilverkstaden och Åsljungagården bör framhållas.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Åsljunga