Malmö-Limhamn

Malmö stad föregicks av en bondby, belägen antingen vid nuvarande Pildammarna eller vid nuvarande Triangeln. Staden Malmö grundades under 1200-talet.

Från att ha bestått av några kvarter invid S:t Petri kyrka växte staden under 1300-talet utmed "den lange Adelgade”, nuvarande Västergatan - Adelgatan - Östergatan. Först under 1400-talet utvidgades bebyggelsen söderut fram till nuvarande Gustav Adolfs torg.
Stadens betydelse under medeltiden avspeglas främst i S:t Petri kyrka. Den stora gotiska tegelbyggnaden byggdes ut under 1300- och 1400-talen och intar idag en särställning bland nordiska kyrkor i baltisk tegelgotik. Under 1500-1600-talen uppstod bebyggelse utmed nuvarande Östra och Södra Förstadsgatorna. Malmö har landets största bestånd av bevarade 1500-talsbyggnader medan 1600- och 1700-talen är sparsamt företrädda. Malmöhus slott är en anläggning i huvudsak från 1500-talet. Befästningsanläggningen kom att förstärkas och byggas ut, krutkammare anlades i bastionsvallen. Kommendanthuset tillkom 1786. Anläggningen, tillsammans med de närliggande fiskehoddorna, tillhör idag Malmö Museer. Andra betydande 1500-talsbyggnader är Jörgen Kocks gård, Kompanihuset, Rosenvingehuset, Flensburgska huset och Kuntzehuset i kvarteret S:ta Gertrud. I detta kvarter finns tre köpmangårdar med bebyggelse från 1700- och 1800-tal. Ledmanska gården utgör en välbevarad handelsgård med byggnader från olika århundraden, den äldsta från sent 1500-tal. Dessutom finns delar av den medeltida bebyggelsen bevarad som beståndsdelar i en rad byggnader i staden, till exempel Tunneln, en källare under nya delen av Rådhuset samt i två byggnader på Kalendegatan.
Stortorget anlades på 1530-talet och Lilla Torg 1592. Länsresidenset är till sina äldsta delar från slutet av 1500-talet. I början av 1800-talet revs befästningarna kring den då medeltida staden, våtmarker dikades ut och kvarter enligt rutnätsplan med promenadstråk och alléer anlades. Vid denna tid tillkom Drottningtorget och Gustav Adolfs torg. Till det sistnämna hörde även en begravningsplats. Åt norr utvidgades staden genom utfyllnader i Öresund. Malmö hamn skapades nu med ett centrum kring Skeppsbron.
Bland offentliga byggnader från vår tid finns Konsthallen, byggd 1973-1975, Riksbanken, byggd 1976-1978, Stadshuset färdigt 1985 och Nya Stadsbiblioteket, 1992-1997, består av det tidigare museet, kallat Slottet, och tillbyggnaderna Cylindern respektive Ljusets kalender. Moskén, uppförd 1982, utgör ett senare tillskott av religiösa byggnader. Etableringen av Malmö högskola i hamnområdet 1997 innebar en ny epok i stadens utveckling. 

Förstäderna

Under 1800-talets senare hälft uppkom arbetarstadsdelar på Kirseberg, Östra Förstaden, Lugnet och Sofielund. Kring sekelskiftet växte en patriciervillastad upp väster om staden, mellan vägen till Limhamn och kusten. Stadsområdet utökades med bland annat med bebyggelsen utmed Bergsgatan fram till Möllevångstorget. Kring torget finns idag en mångfald av butiker, restauranger och torghandel. Utvecklingen medförde genomgripande förändringar av stadskärnan och dess omgivning. Bebyggelsen från 1500- och 1600-talen fick lämna plats för monumentala bankpalats, hotell och affärshus då en tät storstadsmässig stenstadsbebyggelse uppfördes. Påkostade byggnadskvarter uppfördes i tidens populära stilarter klassicism, nationalromantik och jugend. Till exempel Hovrätten, vattentornen på Kirseberg och Södervärn, centralkyrkorna Caroli och S:t Pauli och andra exempel vid Drottningtorget och i Rörsjöstaden visar detta. S:t Johannes är en av landets få jugendkyrkor. Synagogan, byggd 1901-1904, kan visa på den liberalisering som skedde i Sverige under 1800-talet. Dessförinnan hade en judisk, mosaisk, begravningsplats anlagts på 1870-talet. 
Allmänna sjukhuset visar olika arkitekturstilar och ideologier från 1890-talet fram till idag. Under slutet av 1800-talet anlades flera monumentala skolor i Malmö, som Latinskolan, Gamla Flickläroverket, Pauliskolan, även kallad Tekniska elementarskolan, Mellersta och Östra Förstadsskolorna. Skolorna Johannes skola, S:t Petri läroverk tillkom i början av 1900-talet.

Landerier, parker och fritidsanläggningar

Landerier och herrgårdar som skapades för det burgna borgerskapets rekreation men även för att få nödvändiga råvaror till manufakturerna, till exempel Rönneholm, Rosengård, Ribersborg och Bellevuegården. I Malmö anlades även flera parker. Kanalen, som formats av bastionen, kom till när försvarsanläggningen inte längre var nödvändig. Kungsparken anlades på befästningsvallen och planerades efter engelskt parkideal. I Pildammsparken, med vattentorn byggt 1904, hölls Baltiska utställningen 1914. Slottsparken anlades 1897-1900 för den växande arbetarklassens behov, vilket de styrande ansåg vara stora gräsytor för rekreation och picknick. Därtill fanns Folkets park, Sveriges första, etablerad 1893 i ett tidigare etablerat parkområde. Malmö gamla idrottsplats uppfördes 1898 och var till en början velocipedbana. Andra fritidsmiljöer är till exempel kallbadhuset på Ribersborg, färdigställt samma år och cirkusarenan Hippodromen 1899. Jägersro trav- och galoppbana anlades 1907.

Bostadsbyggandet

Bostadsbrist och trångboddhet bland arbetare under slutet på 1800-talet medförde ett genombrott för egnahemsrörelsen. Rostorp uppfördes 1923 efter Erik Bulow Hubes strikta rutnätsplan där trädgården var av stor betydelse. En snabb utbyggnad medförde tillsammans med stor användning av typritningar, till bebyggelsens enhetliga utseende. Den täta kvartersstaden Västra Sorgenfri med bebyggelse kring S:t Knuts torg visar på 1920-talets bebyggelse med slutna kvarter, rätvinkliga gator och släta putsade fasader. Söder om S:t Knutstorg finns en mindre stadsdel med lägre hus, efter Malmös första lamellhusplan från 1927, och är ett gott exempel på trädgårdsstad. Rönneholm, Värnhem och Davidshall, med sin välgenomförda stadsplan och 1920-talsklassicistiska arkitektur, är andra exempel från denna tid. I det sistnämnda området finns även det gamla Polishuset.
Utbyggnaden 1930-1950-talen bestod främst av etableringen av grannskapsområden som Persborg, Augustenborg, Mellanheden, Östra Sorgenfri och Malmös första egentliga radhusområde Friluftsstaden, ritat av Eric Sigfrid Persson. Ribershus med funktionalistisk stadsplan byggdes 1937-1943. Stadsteatern stod färdig 1944 och året därpå nya Folkets hus. Även behovet av begravningsplatser ökade och Östra kyrkogården, anlagd 1916, kom att utökas med krematorium och kapell. Bostadssaneringen kom igång på allvar några år in på 1950-talet då främst de gamla arbetarkvarteren ersattes med nya bostadshus, kombinerade med affärer i bottenvåningarna, som vid Johanneslust. Egnahemsområden som Gamla Rosengård, med vattentorn från 1950-talet, anlades. Trots dessa byggsatsningar var bostadsbristen fortfarande stor i Malmö. Kyrkorna S:t Andreas och Katolska kyrkan är båda från sent 1950-tal. Sydkrafts värmeverk byggdes 1951-1953 längst ut i hamnen och bildade en markant siluett mot havet. Sedan dess har det så kallade Öresundsverket byggts till flera gånger. Simhallsbadet, byggt 1956, har byggts till på 1970- och 1980-talen och heter idag Aq-va-kul. Stadion byggdes för fotbolls-VM 1958 och ersatte den gamla idrottsplatsen vid teatern. Under 1960-talet tillkom Baltiska hallen. Royal är en annan fritidsmiljö, byggd 1962 som Sveriges största biograf. I likhet med övriga delar av hamnen upptas Östra Hamnen, anlagd under 1940-1960-talen, av breda, rätvinkliga gator och stora byggnadsvolymer. Undantag är tomterna mellan Västkustvägen och Borrgatan, som alla följer järnvägsspåren som går från bangården ut mot hamnen.

Hamnområdet

Centralstationen anlades på 1850-talet och norr om rangerbangården uppväxte under slutet av 1800-talet en hamn- och packhusbebyggelse, varav rester ännu finns kvar. Vid stationen uppfördes 1906 ett centralposthus. Kvarnen i hamnen grundades 1881 av AB Malmö Stora Walskvarn och representerar en av de äldsta industrigrenarna i Malmö. Anläggningen har kompletterats med bland annat silobyggnader från 1950- och 1960-talen. Här anlades även Kockums Mekaniska Verkstad AB, som kom att dominera hamnområdet. En äldre föregångare Slottsmöllan finns bevarad strax väster om Malmöhus.
Malmö Frihamn började anläggas på utfyllnadsmassor 1917 och invigdes fem år senare. Under tiden hade industrihamnen påbörjats där de utfyllda tomterna såldes till enskilda industriföretag. Tanken var att skapa ett industriområde långt från bostadsbebyggelse och med goda transportmöjligheter. Idag är byggnadsbeståndet från senare hälften av 1930-talet och framåt. Bomässan Bo 86 resulterade bland annat i ett bostadshus, på Monbijougatan, med 39 individuellt utformade lägenheter. Den stora bomässan Bo 01 väckte mer uppmärksamhet där hela området i Västra hamnen bebyggdes med bostäder ritade av flertalet arkitekter. På området finns också höghuset Turning Torso, utformat av den spanske arkitekten Santiago Calatrava, och som är under uppbyggnad. Mässan var till en början tänkt att förläggas till Ön i Limhamn. Ön är uppbyggd av fyllnadsmassor från kalkbrottet och fungerade tidigare som utskeppningsplats. Idag består området till större delen av bostäder.

Limhamn

Det nuvarande Limhamn bebyggdes vid 1800-talets början och de som flyttade in var till största delen fiskare och sjöfolk. Den första bosättningen skedde på Järavallen, utmed vilken en radby bildades. Husen låg på rad med gemensamma gavelväggar och spår av denna äldsta bebyggelse finns ännu kvar utmed Vallbygränd. Bebyggelsen utvidgades kontinuerligt under 1800-talet och vid slut räknades Limhamn som ett av de ledande fiskelägena i Skåne. Redan 1850 byggdes en skola, vars successiva tillbyggnader speglar samhällets tillväxt. Kåsen vid Strandgatan är den enda bevarade gamla intilläggningsplatsen. Här finns också några fiskehoddor av gammal typ. I vattnet utanför finns resterna av "Sandegårds brygga", en stenbrygga som användes i äldre tid vid utskeppning av kalk. Öster om Strandgatan finns en liten samling äldre fiskarehus från mitten av 1800-talet och senare. Soldattorpet vid Limhamnsvägen uppfördes i början av 1800-talet och fungerar idag som museum. Fiskeläget Limhamn förvandlades under slutet av 1800-talet till ett betydande gruv- och industrisamhälle. Den storskaliga cementtillverkningen och kalkbrytningen fordrade stora mängder arbetskraft. Limhamns infrastruktur med god hamn och järnvägsförbindelse med Malmö drog även till sig andra typer av industri. Orten blev municipalsamhälle 1886.
Vid sekelskiftet började malmöborna intressera sig för Limhamn. Till en början inhystes badgäster hos fiskarebefolkningen och sommarvillor uppfördes utmed Strandgatan. Efter hand övergick fiskarehusen och fritidsbebyggelsen till permanentbostäder och ett villaområde uppstod söder om den äldre bebyggelsen. Under 1900-talets första decennier började hyreshus uppföras. Ännu på 1920-talet föredrogs småhus och egnahemsrörelsen fick då fotfäste i Limhamn. Större hyreshus tillkom på 1930-talet. Limhamn har än idag en varierad stadsbild som speglar den snabba tillväxten vid sekelskiftet 1900. Kvarteren omkring Järnvägsgatan karaktäriseras av miljöer där flervånings hyreshus, villor, arbetarbostäder och fiskarhus blandas.
Jord och stenindustri/ Skånska cement.

 

Motiv för bevarande

Malmö betydelse som stad och centralort genom århundradena framgår genom enskilda byggnader, sammanhållna bebyggelsemiljöer, gatunät och stadsplan. Malmö har utvecklats från fästnings- och garnisonsstad, sjöfarts- och kommunikationsstad, industristad till att idag ha inriktning som expansiv storstad med högre utbildning. De många och stora parkerna och rekreationsområdena med tillhörande utsmyckningar och byggnader som speglar en utveckling från det tidiga 1800-talets promenader utmed kanalerna till 1900-talets anläggningar. Limhamns äldre delar har bibehållit fiskelägets och det tidiga kalkindustrisamhällets struktur medan villaområdet visar villaarkitekturens utveckling från 1800-talets slutskede till i dag.