Alnarp

Vid Lommabukten utbreder sig ett flackt och redan under förhistorisk tid uppodlat landskap i vilket Alnarps egendom, som ägs av Sveriges lantbruksuniversitet, är belägen.

Gravhögarna inom området har anlagts under bronsåldern. En av högarna är belägen väster om Alnarps park.

Alnarp utgjorde i äldre tid kungsgård, belagd under medeltiden. Vid mitten av 1800-talet beslöts att förlägga ett lantbruksuniversitet till Alnarp. En stor del av Alnarps nuvarande byggnadsbestånd tillkom under 1800-talets senare hälft. År 1963 införlivades Alnarps lantbruksmejeri och trädgårdsinstitut i Lantbrukshögskolan och sedan 1977 ingår Alnarp i Sveriges lantbruksuniversitet. Det äldre byggnadsbeståndet blev otillräckligt när Alnarp expanderade på 1960- och 1970-talet och nya institutionsbyggnader och växthus uppfördes norr om Alnarps park i riktning mot Lomma. 

Av den äldsta gårdsanläggningen kvarstår en byggnad, den så kallade Gamlegård, en vitrappad korsvirkeslänga, som anses ursprungligen ha uppförts på 1600-talet. Huvudbyggnaden, Alnarps slott, stod färdigt 1862. De under 1800-talet uppförda byggnaderna förlades väl skyddade i ett större parkområde med artrik vegetation. Dessa äldre ekonomibyggnader liksom Hovbeslagarskolan och gamla mejeriet är värdefulla inslag i miljön samtidigt som de är goda exempel på 1800-talets institutionsbyggande. Slottet och de äldre skolbyggnaderna, bostadshusen och ekonomibyggnaderna är uppförda i tegel från Alnarps tegelbruk, som uppfördes för att täcka institutets behov av byggnadsmaterial. De särskilda krav som utbildnings- och forskningsverksamheten kräver visas till exempel i skogsförsök men också i ombyggnad av äldre lokaler.

Alnarps lantbruksmuseum är inrymt i en paviljong, uppförd för baltiska utställningen i Malmö 1914 och senare flyttad till platsen. Den brädfodrade längan pryds av dekor i fornnordisk stil. Framför entrén står en rad äldre milstolpar. Bland det stora antalet skol- och bostadsbyggnader märks Elevenborg, uppförd enligt nationalromantikens ideal. ”Nya” mejeriet vid Kungsgårdsvägen är en god representant för funktionalismen. Gårdarna utmed västkustvägen utgör en rest av det tämligen omfattande arrendegårds- och torpbeståndet som löd under Alnarp. I den flacka terrängen bildar trädraderna och alléerna betydelsefulla inslag. Området har miljömässigt samband med det söder om liggande Tågarp-Kronetorps-området i Burlövs kommun.

Motiv för bevarande

Den öppna odlingsbygden med fornlämningar, trädrader, alléer och vägsystem är viktig att bevara. Alnarps hela bebyggelsemiljö är ett mycket intressant exempel på 1800-talets institutionsarkitektur och parken har stort hortikulturellt värde. De gamla gränsvallarna norr och väster om huvudgården är intakta.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Alnarp