Ven

Ven har en säregen landform bildad av en öppen platå med kraftiga branter mot söder, väster och öster. Öns öppna landskap domineras av jordbruk.

Backafallen, de banta backarna mellan Kyrkbacken och Bäckviken, utnyttjades i äldre tid som betesmark. Numera är betesdriften koncentrerad till markerna söder om Kungsgården och vid Möllebacken. Sammanhängande skogspartier finns dock vid ”mossen” på öns nordvästra del samt vid Norreborg. För övrigt inskränker sig trädvegetationen till trädgårdarna samt till ägogränsernas pilerader.

Ven tillhör den tidigast uppodlade delen av Skåne och fornlämningarna är av skiftande karaktär. Framför allt utgör bronsålderns gravhögar markanta inslag i landskapet och erinrar om en uppodling och bosättning under förhistorisk tid. Hällristningar och skålgropar på lösa block finns på öns västra sida.

Ven bildar en socken, S:t Ibbs, vilken rymmer två kyrkor. Den medeltida kyrkan vid Kyrkbacken lämnades öde efter det att den nya kyrkan i rött tegel stod färdig 1899 mitt på ön. Den gamla kyrkan har sedermera återställts och är en välbevarad medeltidskyrka. Troligen har den även fungerat som riktmärke för sjöfarten. Den nya kyrkan, Allahelgonakyrkan, brukas sedan 2004 som Tycho Brahemuseum.

Under 1500-talet erhöll Tycho Brahe Ven som förläning. Genom hans astronomiska forskning och omfattande byggverksamhet har Ven blivit internationellt känt. Byggverksamheten inbegrep förutom renässanspalatset Uranienborg ett underjordiskt observatorium, Stjärneborg, samt en papperskvarn med därtill hörande dammsystem vid Möllebäcken. Samtliga anläggningar, för sin tid unika, lades i ruiner strax efter det att Tycho Brahe lämnat Ven på 1590-talet. Stjärneborg har restaurerats under 1900-talet och utgör tillsammans med de båda andra anläggningarna idag fornlämningsområden. Material från Tycho Brahes anläggningar ingår i många av öns byggnader.

Bebyggelsen var fram till enskiftet 1805 koncentrerad till Tuna by. Enstaka gårdar med välbevarat byggnadsskick kvarligger på gammal gårdstomt, medan merparten av bybebyggelsen består av gatehus och sekelskiftesvillor. Tegel är det dominerande byggnadsmaterialet. Den spridda gårdsbebyggelsen kännetecknas av väl bibehållna längor i ålderdomligt byggnadsskick såväl i korsvirke som tegel. Längorna omspänner en byggnadsperiod från cirka 1790 till 1855. De ofta förekommande halmtäckta taken bidrar till den genuina prägeln.

Kungsgården, ungefär mitt på ön i närheten av Uranienborg och Stjärneborg, är den största jordbruksfastigheten. De väldiga gråstenslängorna anses till vissa delar stamma från Tycho Brahes tid. Huvudbyggnaden uppfördes på 1910-talet i villastil med vitputsade fasader med dekorativa inslag i rött tegel.

Nämndemansgården på öns södra del är en välbevarad helt kringbyggd anläggning med vitputsade längor under halmtak. Nämndemansgården är idag hembygdsgård och museum.

1800-talet innebar för Ven en kraftig uppblomstring. Ett flertal tegelbruk anlades, av dessa återstår nu mest övergivna lertag. Framför allt var det de växande städerna vid Öresund, och då i synnerhet Köpenhamn, som efterfrågade tegel. Tegeltillverkningen medförde ett uppsving för skuttrafiken och ordentliga hamnar byggdes i Kyrkbacken 1876 och Bäckviken 1886. Till hamnarna knöts en omfattande bebyggelse i vilken kaptenshusen, gediget byggda i tegel och försedda med rik dekor, är framträdande. Några av taken är täckta med det för Ven säregna takteglet ”ruter ess”. Under tegelbruksperioden tillkom bostadshus för tegelbruksarbetare. Bland byggnaderna märks även längor av fiskarehus. Fisket var en viktig binäring fram till 1800-talet då den utvecklades till en självständig näringsgren.

 

Motiv för bevarande

Ven speglar en utveckling av kulturlandskapet från förhistorisk tid fram till nu med tonvikt på 1800-talet och de då genomförda skiftesreformerna. Den agrara inriktningen har varit dominerande. Lämningarna efter Tycho Brahes verksamhet är intressanta och unika i sin karaktär. Bebyggelsen vid hamnarna och de före detta tegelbruken åskådliggör ett senare skede av 1800-talet, där kontakten med städerna på fastlandet kommit att prägla byggnadsbeståndet. På Ven finns flera intressanta fritidsmiljöer

 

 

 

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Ven