Ovesholm

Området ligger i de centrala delarna av Kristianstads kommun i ett skiftande kulturlandskap. Landskapet har under lång tid präglats av brukningen från Ovesholm och Örmatofta. Vid Kullen öster om Ovesholm finns ett väl samlat område med lämningar från yngre bronsålder och äldre järnålder.

Fornlämningarna utgörs av odlingsrösen, gravanläggningar, skärvstenshögar och skolgropsstenar. Norr om slottet finns en stor ädellövskog med många gamla bokar och ekar. Området vid Örmatofta utgörs av ett småskaligt odlingslandskap med bland annat välbevarade stenmurar, odlingsrösen och fägator. Större delen av området utgörs av betesmark med små dungar.

 
Ovesholms slott är naturskönt beläget vid en mindre sjö på Nävlingeåsens sydöstra sluttning. Stora bokskogsområden omger anläggningen i norr, och i söder utbreder sig öppna åkerfält som genomkorsas av alléer. Skriftliga källor omtalar att det under medeltiden fanns en sätesgård här. Den hette liksom socknen Träne. Namnet ändrades senare till Åkesholm. Under 1600-talets första hälft flyttades gården från sin plats sydväst om dagens anläggning till en plats norr om sjön, där lämningar påträffats. Ägare var då Ove Urup. Efter honom fick gården namnet Ovesholm. 1600-talsanläggningen ersattes 1792 av den nuvarande huvudbyggnaden, som byggdes på en helt ny plats och gavs en typisk 1700-talsutformning. Byggherre var Carl Adam Wrangel, även ägare till Araslövs gods och känd som en av 1700-talets stora jordbruksreformatorer. År 1857 påbyggdes huvudbyggnaden med en tredje våning och fick därmed det utseende den har i dag. Några minnesstenar vid uppfartsvägen anger i korthet slottets historia. Bland ekonomilängorna, som ligger skilda från huvudanläggningen på östra sidan av sjön, märks det före detta bränneriet i rött tegel. Fasaden kröns av det Wrangelska vapnet. Byggnaden är från 1790-talet och ritad av G af Sillen.

Det trelängade ladugårdskomplexet i gråsten härrör troligen från sent 1700-tal men är senare tillbyggt, bland annat i tegel på 1910-talet, om vilket en inskription bär vittnesbörd. Vid en dubbel allé söder om slottsbyggnaden ligger byggnader som stall med äldre inredning bevarad, före detta förvaltarebostad och brygghus. Flera av byggnaderna torde stamma från 1700-talet. De har senare om- och tillbyggts. I nära anslutning finns även det åttkantiga före detta hönshuset, gamla smedjan, snickeriverkstaden och trädgårdsmästarebostaden samt ett bostadshus, som under en period skall ha nyttjats som gästgiveri. Godsets arbetarbostäder är i huvudsak uppförda under tidigt 1900-tal.

Motiv för bevarande

Området visar de olika brukningsformer som var vanliga i mellanbygden från förhistorisk tid fram till idag. Dagens landskap präglas av Ovesholms storgodsdrift men även förhistoriska lämningar och bylandskapets småskalighet finns representerade. Ovesholm speglar den komplexa miljö, som forna tiders sätesgårdar utgjorde. Framför allt har 1700- och 1800-talen satt sin prägel på anläggningen och landskapet. Viktiga delar av området är de äldre byggnaderna, vägarna, alléerna, bokskogen och de öppna åkerfälten.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Ovesholm