Lillö - Araslöv - Färlöv

Landskapet väster om Araslövssjön, som ingår i Helge ås vattensystem, är öppet och uppodlat. Områdets långa bebyggelsekontinuitet speglas av de många objekten: fornlämningarna, kyrkan och ödekyrkan, borglämningarna samt Araslöv med tillhörande farmer och andra byggnader.

Utmed sjön och vid Vinne å finns betade strandmarker. Norr om Färlöv finns betesmarker med lång hävdkontinuitet och vid Hamiltonhill en blockrik utmarksrest.I nordost övergår terrängen i mer kuperad och stenbunden mark. Ett flertal fornlämningar framför allt i form av högar visar att det sedan länge funnits bebyggelse i trakten. De goda betesmarkerna och de periodvis vattendränkta ängarna har gynnat en tidig bosättning. Ortnamn som Färlöv och Skepparslöv med efterleden -löv tillhör enligt ortnamnsforskarna vårt äldsta ortnamnsskick och tyder på en fast bosättning under järnåldern. Inom området finns även en hälsokälla, Åby källa, norr om sjön.

Trakten hade under medeltiden och fram till 1600-talet befästa anläggningar. Sankmarkerna var svårforcerade och därför lämpliga att utnyttja rent strategiskt. Härlövs borg anlades under tidig medeltid sydost om Lillö kungsgård. En kraftig kulle erinrar on den befästa gården, som förstördes på 1400-talet under Karl Knutsson Bondes skånska fälttåg. Den återuppfördes några hundra meter norr om sin ursprungliga plats. Den nya borgen, l,illöhus, byggdes efter dåtidens ideal som ett fast stenhus, fyra våningar högt och med rektangulär plan av samma typ som Glimmingehus. Borgen skadades svårt vid ett flertal tillfällen, bland annat i samband med bondeupproret 1525. Vid återuppbyggnaden under 1500-talet försågs borgen med diagonalställda hörntorn. Efter ödesdigra härjningar på 1600-talet iståndsattes aldrig Lillolms utan revs till största delen i samband med att Skåne blev svenskt.

Lillöhus omvandlades på 1680-talet till militärt boställe, Lillö kungsgård, och gården flyttades till sin nuvarande plats. Huvudbyggnaden är i dag en envåningsbyggnad i gult tegel uppförd 1792 efter då gällande normalritning för överstelöjtnants- och majorsboställe. Bland ekonomibyggnaderna märks en äldre länga i korsvirke från slutet av 1600-talet.

Färlövs sockenkyrka är en för landsbygden ovanligt påkostad kyrkobyggnad. Den uppfördes på 1100-talet och har senare utvidgats. Det till dubbeltorn delade, breda västtornet står som en karaktäristisk accent i omgivningarna. Den äldre bebyggelsen i Färlövs kyrkby består av prästgården i rott tegel från 1830-talets mitt samt gamla skolan/sockenstugan, som har en likartad karaktär. Omkring 1200 meter norr om Färlövs kyrka låg den medeltida sätesgården Färlövsholm. Araslöv kom att bli centrum i ett stort medeltida godskomplex och var egen socken fram till 1600-talet. Den två våningar höga och putsade huvudbyggnaden uppfördes under sent 1700-tal, troligen efter ritningar av C F Sundevall. Nära denna ligger Araslövs kyrka från ca 1300. Kyrkan sattes istånd under 1900-talet efter att under en period ha fungerat som sädesmagasin.

Enskiftet genomfördes redan på 1780-talet av dåvarande ägaren Carl Adam Wrangel. Han lät även indela egendomen efter skotskt mönster. I samband med detta dikade man ut de tidigare betesmarkerna och lade ut vägar och alléer. Vid denna tid planterades Wrangels allé mellan Färlöv och Karpalund. Farmerna, som i ett flertal fall innehades av ståndspersoner, försågs med huvudbyggnader i en för tiden typisk arkitekturstil av klassicerande art. De omspänner byggnadsperioden 1797-1847. Även gårdsmönstret anpassades efter nya ideal, det vill säga mangårdsbyggnaden omgavs med en parkliknande trädgård och avskildes från ekonomibyggnaderna. Många av farmerna bevarar ännu sin ursprungliga prägel. De är följande: Wrangelsberg, Sofieberg, Sofiedal, Hamiltonhill, Harastorp, Gustafsfält, Skottlandshus, Wrangelsdal, Ulriksdal, Adinal och Kristineberg. Utmed Wrangels allé kvarligger två av Araslövs torp eller arbetarbostäder. De är byggda i sten och från början inredda för flera familjer. Till det äldre byggnadsbeståndet hör även en före detta arrendegård, numera katolskt kapell. Norr om Karpalunds sockerbruk, som anlades på 1890-talet, finns några äldre arbetarbostäder. De är uppförda i tegel i en för sekelskiftet karaktäristisk byggnadsstil.
 

 

Motiv för bevarande

Områdets långa bebyggelsekontinuitet speglas av de många objekten: fornlämningarna, kyrkan och ödekyrkan, borglämningarna samt Araslöv med tillhörande farmer och andra byggnader. Samtliga objekt utgör dessutom viktiga element i kulturlandskapet liksom de vidsträckta åkerfälten, betes- och sankmarkerna samt alléerna. Av särskild betydelse för förståelsen av Lillöhus år de omgivande, öppna våtmarkerna. Ett speciellt agrarhistoriskt intresse är knutet till Araslövs farmer.