Liarum

Liarum utgör en del av det småskaliga odlingslandskap som kännetecknar merparten av övergångszonen mellan Linderödsåsen och Kristianstadslätten.

Hela området är präglat av tidigare generationers strävan att försörja sig även inom de mest marginella bygderna. Här saknas senare tiders ingrepp som påverkat strukturerna i det äldre kulturlandskapet. Hela området är mycket rikt på odlingsrösen, stenmurar och har delar med lång kontinuitet som betesmark och fossil åkermark. Generellt för den norra delen av Linderödsåsen är stora sammanhängande områden med odlingsrösen, gravrösen och stensättningar som visar brons- och järnålderns odlingsbygd. Hela åsen var troligen relativt öppen vid denna tid. Kännetecknande är även att den nuvarande bebyggelsen ligger i dalsluttningarna. Det mångformiga skogslandskapet är ett resultat av igenvuxna betesmarker där gamla och döda träd är viktiga inslag. Här finns även äldre bok- och ekskog.
På Liarums gamla bytomt ligger de fyra äldre gårdar från tiden innan laga skifte. Den relativt täta bebyggelsen i byn är främst från senare delen av 1800-talet. Under slutet av 1800-talet tillkom en del små bruk i västra utkanten av byn, till följd av sämjedelningar eller hemmansklyvningar. Skillnaderna mellan de ursprungliga gårdarna och de senare uppkomna småbruken är stora. De yngre gårdarna saknar den traditionella U-formen och består av färre och mindre byggnader som rödfärgats. Boningshusen till de äldre gårdarna är ljust målade eller kalkade.
Fastighetsstrukturen är starkt präglad av laga skifte och efterföljande hemmansklyvningar. I stort sett alla fastighetsgränser markeras av stengärdsgårdar. Därtill är åkermarken inom varje fastighet ofta indelad i mindre stycken som markeras av murar. Även vägsystemet är från samma tid. Söder om Liarum finns en betesmark med stenmurar, odlingsrösen och skottskogsrester. Hävdgynnande arter visar på lång kontinuitet av både bete och slåtter. Här finns även resterna av byns brytestuga och gårdarnas jordkällare men också spår av tidigare grustäkt.

Motiv för bevarande

Området visar en välbevarad helhet med en mångfald av strukturer, fornlämningar, bebyggelse i karaktäristiska lägen och ett variationsrikt odlingslandskap med skoglig kontinuitet. Delar av området utgörs av värdefullt skogsbete och hävdade betesmarker. Fossila åkermarker, odlingsrösen och stenmurar visar på äldre odlingsaktiviteter och skiftet av landskapet. Bebyggelsen i Liarum speglar en kontinuitet från mitten av 1700-talet till mitten av 1900-talet och visar både välbevarade byggnader och bebyggelsestrukturer.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Liarum