Everöd-Lyngby

Everöd visar den bystruktur som blev vanlig när skiftena genomfördes under tidigt 1800-tal då de utflyttade gårdarna ersattes med gatehusbebyggelse.

Everöds kyrkby är belägen vid Mjöån i det öppna landskapet öster om Linderödsåsen. Odlingsmarker gränsar till byn. I nordväst finns ett parti med planterad barrskog. På en höjd väster om byn finns en samling gravhögar. De har ett för bronsåldern karaktäristiskt läge på en höjdsträckning vid ett vattendrag och visar att trakten tagits i anspråk redan under förhistorisk tid.

Den äldre bykärnan är koncentrerad till området sydost om kyrkan. Bland de oregelbundet placerade gatehusen märks flera äldre med väl bibehållet byggnadsskick. Ljust putsade eller röda brädfodrade fasader är de mest vanliga. Ett sentida stationssamhälle har växt upp kring stationen öster därom. Kyrkans breda västtorn och strävpelare pekar liksom det kvadratiska koret med absid på byggnadens medeltida ursprung. På traditionell tomt nära kyrkan återfinns den välbevarade prästgården från 1804 med röda tegelfasader och delvis valmat tak. Tillsammans med de båda flygelbyggnaderna - tidigare ekonomilängor- bildas en väl sammanhållen enhet. Prästgårdens högreståndskaraktär betonas av den parkliknande trädgården.

Redan 1881 fick Everöd järnvägsanknytning till Karpalund och Degeberga. Stationshuset förlades centralt i den gamla kyrkbyn och påverkade inte bebyggelsen i större utsträckning. Först i samband med linjen Kristianstad-Brösarp 1901 som bebyggelsen förändrades i både Everöd och Lyngby. Det nya stationshuset uppfördes mitt emellan de båda byarna och efter tjugo år hade de vuxit samman. Den nya bebyggelsen fick en långsmal sträckning utmed vägen som tidigare förband de båda byarna. Den nya stationsbyggnaden i tegel uppfördes i två våningar med väntsalar och expedition på nedre plan och bostad för stationsföreståndaren på det övre. Kring torget framför stationen uppfördes även byggnader i tegel för hotell- och affärsverksamhet. Intill stationen finns även en magasinsbyggnad i trä och pumphus i tegel.

Vid Mjöån, strax väster om Lyngby, ligger resterna efter Lyngby borg, belagd från slutet av 1300-talet till 1500-talet. Byn skiftades första gången under 1760-talet och dagens bebyggelse består delvis av gårdsanläggningar. Mjövik har anor från 1700-talet, där den gamla stenbron och allén är viktiga inslag. Lyngbygård bildades troligen genom sammanslagning av flera mindre gårdar under början av 1800-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1880 med till anläggningen hör även inspektörsbostad, ekonomibyggnader, arbetarbostäder och ett eget bränneri. I övrigt dominerar villor och gatehus från sent 1800-tal, främst i tegel. Därtill finns här två skolor uppförda 1903-1907.

Motiv för bevarande

Everöd åskådliggör den bystruktur som blev vanlig i och med att skiftena genomfördes under tidigt 1800-tal då de utflyttade gårdarna ersattes med gatehusbebyggelse. Kyrkan och prästgården ger tillsammans med bebyggelsen en god bild av äldre tiders sockencentra. Av betydelse för området är även husens placering och gatumönstret. Everöds stationsmiljö bevarar karaktären av ett mindre stationssamhälle. Lyngbys är god representant för en tidigare bondby som kompletterats med bebyggelse under slutet av 1800-talet.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Everöd-Lyngby