Skäralid - Söderåsen

Området visar på lång skoglig kontinuitet med spår dels från förhistorisk tid, dels från 1800-talets utmarksbete och skogsavverkning. Under 1900-talet är det framför allt turismen som påverkat området.

Skäralidsravinen består av en nära 100 meter djup och mäktig sprickdal, som sicksackformigt skär djupt in i Söderåsen. Sprickdalen har bildats genom rörelser i jordskorpan, då svaghetszoner som funnits i berget spruckit. Sin slutliga form har ravinen fått genom erosion av is och rinnande vatten, genom frostsprängning och annan vittring i berget. Sluttningarna och platån kring Skäralidsravinen består främst av omfattande bokskogar med varierande grad av kulturpåverkan. Förekomsten av mycket gamla odlingsrösen och andra kulturspår visar på ett tidigare mer öppet landskap, som slutit sig efter skogsbetets och torpbebyggelsens upphörande. Den glesa och spridda bokskogen har förmodligen en mycket lång kontinuitet.

Långt nere i botten av Skäralidsravinen rinner Skärån. I dalgången är kulturspåren fler med stengärdesgårdar, lövängsrester och öppna mader. Under 1700-talet dominerades området av bokskog, men in på 1800-talet fanns högskog bara kvar på dalsidorna. I samband med laga skifte avverkades en hel del skog, då det behövdes virke till nybyggnation och stängsel. Troligen har andelen skog aldrig varit så liten som i mitten av 1800-talet. Vid denna tid utgjordes området huvudsakligen av utmarksbete med mindre inslag av slåtterängar och åkerlyckor. Betet hade en negativ inverkan på skogens föryngring. De plantor som inte avbetades blev knotiga, flerstammiga och tätgreniga. Skogsbetet förbjöds inom området 1893, men ännu kan man finna kvarstående ”risbokar” från skogsbetesepoken.

I samband med första världskriget gjordes avverkningar i Skäralidsdalens sluttningar. För att transportera ut virket byggdes en järnväg in i dalen. I Kvärkadalen avverkades också mycket träd för tillverkning av kol till gengasframställning under andra världskriget. 1892 drogs järnvägen Klipppan-Röstånga öster om Söderåsen och en station anlades vid Skäralid. Några år senare förlängdes banan från Röstånga till Eslöv, vilket gjorde att man lätt kunde åka från Malmö eller Lund via Eslöv till Skäralid. Detta var samtidigt med turismens framväxt och Svenska Turistföreningen lanserade sin slogan ”Känn ditt land”. Skäralid med sitt speciella, dramatiska landskap blev ett populärt utflyktsmål och måste räknas till de tidiga turistmålen i Skåne. Stora grupper av naturflanörer kom för att njuta av naturen och utsikten från Kopparhatten.

I början av 1900-talet anlades en restaurang med dansbana vid Kopparhatten och vid Skäralidsdalens mynning byggdes ett stort turisthotell. Skärån dämdes upp till en damm vid turisthotellet 1929, främst för att kunna erbjuda fiske för turisterna. Järnvägen lades ner 1961 och restaurangen, dansbanan och turisthotellet upphörde. 1950- 60-talen var en tid då turismen sökte sig nya vägar: bilsemester, camping och charter. Många Svenska turisthotell hade svårt att hålla ställningen och dans vid en dansbana var inget man vallfärdade till, om inte ett popband stod på scenen. Skäralid fortsatte dock att locka, men mer som ett lämpligt mål för en söndagsutflykt eller skolutflykt. Sedan dess har besöksantalen vid Skäralid ökat och det gamla stationshuset blivit vandrarhem. Vid Skäralid finns numera besökscentrum med naturrum, campingplats samt restaurang och kafé. Skåneleden går genom området, delvis på de promenadstigar och vandringsleder som anlades för mer än 100 år sedan. Skäralid är nationalpark.

Motiv för bevarande

Området visar på lång skoglig kontinuitet med spår dels från förhistorisk tid, dels från 1800-talets utmarksbete och skogsavverkning. Under 1900-talet är det framför allt turismen som påverkat området. Skäralid hör till de ”exotiska”, eller på annat vis ovanliga, platser som exploaterades för turism redan runt sekelskiftet 1900. Kopplingen mellan nya kommunikationssätt, först tåg sedan bil, och områdets utveckling som utflyktsmål är tydlig.