Kävlinge-Furulund-Kullen

Kävlinge är en centralort som vuxit fram ur väl samlade flergårdsbildningar, en karaktär som kvarstår idag då områdena skiljs av järnvägar och trafikleder. Det omgivande landskapet präglas starkt av jordbruk. Kävlingeområdet berörs av ett flertal järnvägslinjer, Malmö-Billesholm, Lund-Kävlinge (båda 1886), Landskrona-Kävlinge (1893), Kävlinge-Sjöbo (1906) och Barsebäckshamn-Kävlinge (1907), något som markerar inledningen till en industriell utveckling. Kävlinge Station uppfördes 1886 och ritades av arkitekt Fredrik A:son Posse och har varit byggnads minne sen 1986.

Kävlinge

Efterhand som sockenorganisationen tagit fastare former under 1100-talet anlades en mängd sockenkyrkor. I Kävlinge gamla kyrka är den medeltida prägeln välbevarad. I det växande industrisamhället Kävlinge byggdes en ny kyrka 1897, färdig 1902, norr om platsen för den kvarstående gamla kyrkan. Kävlinge by hade redan tidigare en viss centralortskaraktär med gästgivaregård och tingshus. Detta kan bero på placeringen invid en viktig åpassage där flera landsvägar sammanstrålade. Nu uppstod här även en knutpunkt för flera järnvägslinjer. Kring denna växte det fram ett stationssamhälle med flera industrier och med bostäder för en hastigt ökande befolkningsmängd. Av viktigare äldre industrianläggningar kan nämnas sockerbruk, skofabrik, cementgjuteri, mejeri med mera. Det nya samhället erbjöd även verksamhet för ett flertal handlare och hantverkare och skolan byggdes 1899. År 1902 blev Kävlinge municipalsamhälle. Kommande årtionden fortsatte tillväxten ut från centrum. Huvuddelen var enfamiljshus och flerfamiljshus i rött tegel. En viktig etablering var det andelsslakteri från 1917 som kom att bli Skaneks storslakteri. År 1925 byggdes badhus- och biblioteksbyggnaden, ritad av Erik Lallerstedt. På Storgatan tillkom en del villabebyggelse i funktionalistiskt stil under 1930-talets senare hälft. Området Nya Staden begränsas av Kvarngatan, Dalgatan och järnvägen. Bebyggelsen är varierad med en eller två våningar men följer en rätvinklig stadsplan. På Kvarngatan finns även radhus från 1950-talet. Längre österut tar egnahemsområden vid. Senare tillskott i centrumbilden är Wiwex konditori med inredning från 1950-talet.

Furulund

Kring Furulunds station i anslutning till Malmö-Billesholmsbanan, uppstod ett annat industrisamhälle. Folkmängden ökade kraftigt och 1901 blev även Furulund ett municipalsamhälle. Huvudindustrin var här en filial till Malmö Yllefabriksaktiebolag. I närheten fanns även cementgjuteri och skofabrik.

Kullen

Mellan Kävlinge och Lackalänga ligger Kullen, ett mindre område med egnahem från sekelskiftet 1900 och tidigt 1900-tal. Byggnaderna är uppförda i rött maskintillverkat tegel och uppvisar en homogen karaktär, vilket ytterligare förstärks av deras enhetliga placering i anslutning till gatan och med huvudfasaden vänd mot densamma.


Motiv för bevarande

Kyrkplatsen i Kävlinge är intressant med kyrkor från olika tidsåldrar. Både Kävlinge och Furulund visar väsentliga delar i stations- och industrisamhällenas tillväxt. Kullen utgör ett representativt exempel på det tidiga 1900-talets bostadsideal av egnahemskaraktär och byggnadsstil. Bebyggelsemönster och fasadmaterial är av speciell betydelse för miljön.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Kävlinge-Furulund