Hofterup

Odlingslandskapet kring Hofterup är öppet med stora åkermarker. Landskapet har brukats sedan förhistorisk tid, vilket de dominerande fornlämningarna vittnar om. En av de mest framträdande är dösen vid Hofterup, vilken anlagts under yngre stenålder. Dösen har koppling till gånggrifterna vid Storegård. Det finns även kopplingar till gånggriften i Gillhög, men på grund av motorvägens dragning genom landskapet har de tydligaste sambanden brutits. De många gravhögarna, bland annat kung Hottars hög och Tionde högen i områdets östra del, visar att bygden varit nyttjad även under bronsålder.
 
Vid Hofterups kyrkby är landskapet öppet och uppodlat. Hofterups kyrkby skingrades vid skiftet 1828-1829. Gårdsbebyggelsen låg fram till dess i huvudsak norr om den medeltida kyrkan. Idag ligger bara en av de cirka femton gårdarna kvar på byplatsen. Kyrkans romanska prägel, särkilt tydlig med tanke på absiden och de skulpterade detaljerna, är väl bibehållen trots förändringar under 1700- och 1800-talen då byggnaderna försågs med strävpelare och nykyrka.

 

Motiv för bevarande

Området åskådliggör en kontinuerlig utveckling av kulturlandskapet från stenålder till modern tid. De dominerande fornlämningarna har förutom sitt vetenskapliga värde även betydelse för landskapsbilden. Området är rikt och varierat med lämningar efter flera av de viktigaste perioderna i Skånes historia.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Hofterup