Väsby

Väsby kyrkby ligger några kilometer öster om Höganäs. Den åt S:t Andreas helgade kyrkan uppfördes under 1200-talets första del.

Syd- och nordportalen samt rundbågsfrisen på södra långhuset härrör från den romanska tiden. Under senare delen av medeltiden utvidgades kyrkan, bland annat byggdes tornet till. Den för trakten ovanliga tornspiran tillkom först 1775. Tvärskeppen tillbyggdes under 1500-talet respektive 1800-talet. I omedelbar anslutning till kyrkogården och söder om denna ligger prästgården, indragen från bygatan och omgiven av en större trädgård av äldre typ med höga lövträd. Tvåvåningsbyggnaden av högreståndskaraktär i klassisk stil ersatte 1858 en äldre korsvirkesanläggning. Klockaregården med sina rundbågiga fönster ingår också i kyrkomiljön. Väsbys karaktär av gångna tiders sockencentrum förstärktes ytterligare av de två i norra bydelen belägna skolhusen från tiden kring sekelskiftet.

I den väl samlad bymiljön finns flera äldre gårdar bevarade men också gamla bykrogen, lanthandeln och gamla kommunalhuset. Söder om bykärnan markerar en stenskodd höjdplatå platsen för Alströmerschaktet. Under senare delen av 1800-talet och fram till 1910 utvanns här stenkol. Platsen är numera bevuxen och omgiven av lövträd. Verksamheten i Alströmerschaktet var ett led i den stenkolsbrytning, som igångsattes i Kullabygden under sent 1700-tal.

 

Motiv för bevarande

Väsby är en väl samlad bymiljö med flera välbevarade byggnader och strukturer. Det för kyrkbyar traditionella mönstret med kyrka och närliggande prästgård är väl utvecklat i Väsby. Ett speciellt intresse är knutet till prästgården såsom ett välbevarat exempel på 1800-talets av högreståndsarkitektur påverkade prästgårdsanläggningar. Alströmerschaktet är ett industriminne över den för Kullabygden kännetecknande stenkolsbrytningen.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Väsby