Mörarp

Mörarp har utvecklats från att varit en medeltida kyrkby, ett administrativt centrum, ett väg- och järnvägssamhälle till att bli en villastad.

 

I det svagt böljande jordbrukslandskapet mellan Söderåsen och Helsingborg är Mörarp beläget. Den äldre bebyggelsen är samlad kring kyrkan och landsvägen öster därom. Socknens kyrka härrör från 1100-talets slut men har under skilda epoker om- och tillbyggts. I nära anslutning till kyrkan ligger skolan med skolhus från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Mörarp var under lång tid centralort för stora delar av Luggude härad och till kyrkbyn var häradets tingsplats knuten till 1896, då häradsrätten flyttades till Helsingborg. Det senast använda tingshuset – några hundra meter öster om kyrkan vid gamla landsvägen Lund-Ängelholm – byggdes 1828 och utgörs av en tvåvåningsbyggnad i tegel. Tidigare hölls tingsförhandlingar i en äldre korsvirkeslänga som revs 1987. Denna byggnad var troligen från 1600-talets senare hälft. På traditionell plats nära tingshuset låg tidigare gamla gästgiveriet, också det med anor från 1600-talet. Gästgiverirörelsen jämte skjutshållning var i äldre tid knutet till Mörarp, som var en viktig vägknut.

I samhället finns flera byggnader från decennierna kring 1900, då Mörarp upplevde en blomstringstid i samband med att järnvägen anlades 1875. Byggnaderna är i huvudsak uppförda i tegel och representativa för stationssamhällenas byggnadsbestånd. År 1895 uppfördes huvudkontoret för Luggude Härads sparbank efter ritningar av Alfred Hellerström, sedermera stadsarkitekt i Helsingborg. Bankhuset är en tvåvåningsbyggnad i tegel och natursten. Vägknutpunkten Mörarp fick på 1930-talet ett tillskott i form av en bensinstation, ritad av Carl Westbergs. Bensinstationer hade börjat anläggas utmed vägnätet från 1920-talet och uppfördes ofta i tidstypisk funktionalistisk arkitektur. (Se vidare ”Vid sidan om vägen” under Kommunikationernas landskap). Under 1900-talet fick samhället även två nya skolor, en från 20-talet och en från 60-talet. Utvecklingen under senare delen av 1900-talet gick mot ett modernt villasamhälle.

 

Motiv för bevarande

Mörarp har utvecklats från att varit en medeltida kyrkby, ett administrativt centrum, ett väg- och järnvägssamhälle till att bli en villastad. I Mörarp finns flera intressanta byggnader, vilka bland annat belyser samhällets betydelse som administrativ centralort för häradet under flera sekler.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Mörarp