Kulla Gunnarstorp-Kristinelund-Domsten

Kulla Gunnarstorp är en av de få skånska sätesgårdarna där två huvudbyggnader från olika perioder och av skild karaktär – borg kontra praktslott – finns bevarade intill varandra. Karaktäristiskt är de öppna åkerfälten, hagmarkerna, lövskogarna och allésystemen. Domsten har en tydlig prägel av fiskeläge och ett kontinuitetsvärde genom den successiva förändringen. Helsingborgs campingklubb är troligen unik i Sverige. Platsens campinghus visar funktionalismens estetik och folkhemmets semesterform.

 

Kulla Gunnarstorp

Vid Kulla Gunnarstorp, norr om Helsingborg, är kuststräckan oexploaterad och bevarar en äldre landskapskaraktär. Ovanför strandremsan bildar landborgen en barr- och lövskogsbevuxen zon innanför vilken vidsträckta åkerfält breder ut sig. Landskapet kring Kulla Gunnarstorp har varit bebott under förhistorisk tid, vilket bland annat omvittnas av det tiotal bronsåldershögar, som i huvudsak är samlade i det skogsbevuxna området. En annan typ av fornlämningar – sandstenshällar med sliprännor – förekommer vid Slusås och Hittarp.

Bygden har under lång tid dominerats av Kulla Gunnarstorps sätesgård, känd sedan 1400-talet under namnet Gundestrup. Landskapet med stora brukningsenheter, allésystem, ekhage och ädellövskog har genom sekler formats av sätesgården. Huvudgården, som ligger innesluten av lövskog, omfattar två anläggningar av olika ålder och karaktär. Den äldre i öster utgörs av borgen, en rödputsad renässansbyggnad från 1500-talets senare hälft, omgiven av vallgrav. Norr därom ligger den rosaputsade förvaltarbostaden från 1790-talet och gamla ladugårdens gråstenslängor, även de från 1700-talet, kring en öppen plan. Väster om borgen ligger 1800-talets slottsbyggnad, uppförd i rött tegel under åren 1865-68. Arkitekt Chr Zwingman har gestaltat slottet i den för 1800-talet typiska efterbildningen av Christian IV.stil. Slottsmiljön kompletteras av arbetarbostäder, skola, grindvaktstuga och herrskapsstall. Korsvirke och rött tegel, i enstaka fall putsat, är vanligast förekommande. Byggnaderna omspänner en byggnadsperiod från senare hälften av 1800-talet till tidigt 1900-tal. Slottet har ett naturskönt läge vid Öresund. Till slottet hör en parkanläggning med slingrande gångsystem och utsiktsgator. Söder om slottsanläggningen reser sig en holländarekvarn från 1805, en av de tidigaste i sitt slag och utrustad med en ovanlig så kallad båtmössehätta. Invid kvarnen ligger gamla mjölnarebostaden. 

Kristinelund

Kristinelunds herrgård avsöndrades från Kulla Gunnarstorp vid 1800-talets mitt och kort därefter uppfördes corps de logiet, en röd tegelbyggnad i två våningar. Två parallellställda längor i gråsten bildar förgård. De representerar liksom merparten av övriga byggnader 1800-talet. Gården omges av en större park, berömd för sin rhododendronodling. Utanför parkområdet finns lövträdsbevuxna hagar och före detta slåttermarker, vilka utgör resterna av det gamla inägolandskap, som sträckt sig förbi Allerum och som avspärrats mot Kulla fälad med en ännu delvis bevarad vall.

Domsten

Fiskeläget Domsten har troligen haft permanent bosättning sedan 1500-talet. Näringsfånget har varit en kombination mellan fiske och jordbruk. På 1800-talet förekom det även rederiverksamhet i läget. Fiskerätten har i gången tid varit knuten till godset och fiskarna i Domstens fiskeläge var underställda Kulla Gunnarstorp. Bebyggelsen i läget är blandad. Det finns både äldre jordbruksbebyggelse, längor i korsvirke och tegel, gathus och moderna sommarhus. Domsten har en tydlig prägel av fiskeläge och sjöfartssamhälle.

Helsingborgs campingklubb

Vid kusten norr om Helsingborg, mellan Kulla Gunnarstorp och Domsten, ligger Helsingborgs campingklubb. Campingen är unik i sitt slag. Istället för tält och husvagnar rymmer platsen under sommarhalvåret små ihopfällbara hus i masonit. Föreningen startade år 1933 med en campingplats för tält. Tälten utvecklades sedan successivt, först med trägolv, sedan masonitväggar och slutligen sadeltak. Tanken var att ha kvar känslan av campingliv men att få det mer bekvämt. De små husen byggs än idag efter enhetliga ritningar och är 5 x 2,80 meter stora och har en höjd av 2,15 meter. Även färgsättningen är reglerad, väggarna är vita och taken gröna. Husens delar bultas ihop och är på så sätt demonterbara. De ligger spridda i strandskogen mellan buskar och träd, utmed havet. Området arrenderas ut av Kulla Gunnarstorp. På platsen finns också en festplats med flaggstång och en scen som byggdes 1945. Idag är många av husen utrustade med bekvämligheter som gasolspis och batterialstrad elektricitet. Masonithusen, knappt 50 till antalet, monteras upp från april varje år och senast i oktober tas de ner igen. Under vinterhalvåret finns få spår efter den by som finns på platsen varje sommar. De permanenta uthus där de nedmonterade husen förvaras och plattor på marken är det som syns.  

Motiv för bevarande

Genom den olika monumenten och miljöerna inom området belyses en utveckling av kulturlandskapet alltifrån förhistorisk tid. Kulla Gunnarstorp är en av de få skånska sätesgårdarna där två huvudbyggnader från olika perioder och av skild karaktär – borg kontra praktslott – finns bevarade intill varandra. Det är av vikt att miljöerna och det av godsen präglade landskapet bibehålls med de öppna åkerfälten, hagmarkerna, lövskogarna och allésystemen. Domsten har en tydlig prägel av fiskeläge och ett kontinuitetsvärde genom den successiva förändringen. Helsingborgs campingklubb är troligen unik i sitt slag i Sverige. Platsen med sina campinghus är ett exempel på funktionalismens estetik och folkhemmets semesterform. Platsens campingtradition är lika gammal som den svenska lagstadgade semestern (se vidare under ”Fritidens landskap”) och har ett högt social- och samhällshistoriskt värde. Den enhetliga utformningen och färgsättningen, typisk för funktionalismen, ger området ett värde. Att husen monteras ned varje säsong är ett värde i sig.