Allerum - Hjälmshult

Miljön kring Allerums kyrka bevarar såväl till bystruktur som byggnadsskick karaktären av äldre kyrkby.

Allerum

 I de tämligen flacka delarna av vad som i äldre tid kallades Kulla fälad ligger Allerum. Kyrkbyn omges av öppen åkermark, avbruten av mindre dungar med lövträd. Den allékantade landsvägen i väster leder fram till Kulla Gunnarstorps slott, vars ägare i äldre tid innehade patronatsrätt i socknen.
Kyrkan har ett centralt läge i byn, där flera av traktens större vägar strålar samman. Kyrkobyggnaden anlades under romansk tid och utökades senare under medeltiden med västtorn och fem nya valv. För att kunna ta emot den ökade befolkningen i socknen tillbyggdes korsarmar i söder och norr på 1760-talet respektive 1830-talet. Kvar av 1100-talskyrkan återstår idag delar av kor och sakristian. Tre kyrkogårdar finns i anslutning till kyrkan. Den äldsta, som förmodligen även den är från 1100-talet, inhägnas av en gråstenmur täckt med tegelpannor. De två andra ligger norr om kyrkan och tillkom 1876 respektive 1926. På traditionell plats nära kyrkan ligger prästgården, en röd tegelbyggnad från 1820-talet med högreståndsprägel och omgiven av en parkliknande trädgård. Denna ersatte en tidigare prästgård som brunnit ner. Öster om prästgården ligger ett församlingshem i korsvirke och tegel. Söder därom, på andra sidan vägen finns gamla klockarebostället, vars korsvirkeslänga är från 1740-talet. De väl bibehållna gårdarna öster och söder om kyrkan är av äldre datum. Flera av längorna härrör från första hälften och mitten av 1800-talet. De är i huvudsak uppförda i korsvirke med eller utan brädfodring men även tegellängor i så kallad Bruniusstil förekommer. Enskiftet på 1820-talet medförde ingen större omgruppering i själva bykärnan, varför miljön är väl bibehållen. År 1868 byggdes en fattigvårdsinrättning för Allerums, Fleninge, Kattarps, Välinge och Väsbu socknar. Inslag av senare tids byggnader såsom bank och skola kompletterar bebyggelsen.  

Hjälmhults kungsgård

Norr om Helsingborg och norr om Allerums by ligger Hjälmhults kungsgård. En kungsgård var en relativt stor jordbruksfastighet i statlig ägo. De var säten för kungen och hans män när de var ute i landet. Hjälmhult omnämns på 1500-talet som ett danskt län, Hielmholtz Lehn. Kungsgården var länets huvudgård fram till 1557 då Hjälmhults län inordnades under Helsingborgs län. På 1680-talet blev gården, som så många andra kungsgårdar, ett militärt boställe och en del i Karl XI:s indelningsverk. Den nuvarande byggnaden på platsen är en stenbyggnad från 1743, vilken uppfördes efter mönsterritningar Den ersatte en äldre gård som ansetts vara i dåligt skick. Invid huvudbyggnaden finns en knuttimrad 1700-talsbyggnad som kallas Stenbockshuset. Det sägs ha varit Magnus Stenbocks högkvarter inför slaget vid Helsingborg 1710. I anslutning till gården ligger dess arbetarbostäder, dels två äldre paneltäckta hus från 1800-talet, dels en yngre vitputsad länga samt ekonomibyggnader. Till Hjälmhult räknades Vikens fiskeläge.

Motiv för bevarande

Miljön kring Allerums kyrka bevarar såväl till bystruktur som byggnadsskick karaktären av äldre kyrkby. Flera byggnader har haft central funktion i socknen och beskriver därmed kyrkbyns betydelse i det forna agrarsamhället. Kyrkbyn är ett gott exempel på oskiftad radby. Hjälmhults kungsgård har ett kontinuitetsvärde och anor från medeltiden. Gården är ett exempel på statlig byggnad uppförd efter typritningar.