Hässleholm

Dagens Hässleholm växte fram ur det stationssamhälle som uppfördes omkring 1860 vid den nyanlagda Södra stambanan.

Hässleholmsgården är en herrgård av medeltida ursprung, och som omtalas första gången vid 1500-talets mitt. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1819, medan flygelbyggnaderna är från 1780-talet. Gården används idag till förenings- och fritidsändamål, inrymt STF vandrarhem, vagns- och jordbruksmuseum, handikappbassäng samt motionssalar.

Stationssamhälle

Dagens Hässleholm växte fram ur det stationssamhälle som uppfördes omkring 1860 vid den nyanlagda Södra stambanan. De centrala delarna av tätorten präglas än idag av det stadsplaneideal (rutnätsprincipen) som rådde vid 1800-talets slut. Stationsbyggnaden i rött tegel uppfördes på 1910-talet som ersättning för det äldre stationshuset från 1860. Byggnaden ger genom sina mönstermurade tegelfasader en god bild av det tidiga 1900-talets offentliga byggnader. En viktig del av miljön är spårområdet, de överbyggda perrongerna och övriga äldre hus som hör till stationen. Området förändrades en del under en utbyggnad på 1990-talet.

Administrativa byggnader

Centralt i Hässleholm finns byggnader med bl a administrativ funktion. 1866 byggdes häradets nya tinghus. Vid Stortorget uppfördes Stadshotellet 1913 och bankhuset 1928 vilket numera nyttjas som butikslokal. Norr om stadsparken uppfördes 1914 Tekniska skolan och samma år byggdes kyrkan i sengotisk stil. Även Baptistkyrkan; Ebeneser, är från tidigt 1900-tal och används idag som samlingslokal i kommunal ägo. Ytterligare byggnader av vikt är sjukhuset från 1938 samt skolor och vattentornet från 1912. Höghuset Skånska banken uppfördes 1961. Intill Nytorget uppfördes 1971 Hässleholms stadshus i mörkt helsingborgstegel efter arkitekt Torsten Thuressons ritningar. Mittemot järnvägsstationen finns den moderna anläggningen Hässleholms kulturhus med teater, bibliotek, biograf, utställningshall och restaurang.

I Hässleholm finns flera fritids- och rekreationsanläggningar. Tivoliparken är från slutet av 1800-talet, Djupadalsparken, Linnéängen med Galgbacken. I Hembygdsparken finns flera äldre byggnader, en kaffestuga och kopior av gravmonument. Flera av byggnaderna och gravmonumenten uppfördes under 1930-talet. Intill hembygdsparken byggdes Sporthallen 1957. Efter flera om- och tillbyggnader är anläggningen idag en rekreations-, bad- och friskvårdsanläggning.

Regementen

Hässleholms kaserner för skånska Trängregementet (T4) uppfördes 1907 efter 1901 års härordning. Anläggningen nordväst om centrum anlades efter ett strikt mönster med rektangulär kaserngård omgiven av kaserner. På området fanns sedan tidigare Mölleröds kungsgård med huvudbyggnad och stall från 1800-talet. 1941 års försvarsutredning medförde åter ett stort byggnadsprogram för bland annat det nya vapenslaget pansartrupperna. År 1945 förlades Skånska Pansarregementet (P2) sydväst om tätorten. Standardkaserner byggdes i två våningar och blev förhållandevis mindre än äldre kaserner. År 2000 upphörde all militär aktivitet i Hässleholm.

Grönområde

Området söder om stationen och Tredje avenyn (väg 21) har ett nära samband med järnvägen och därtill knuten verksamhet. En stor del av området lades ut till trädgård och fungerade som växtdepå för distriktets stationsparker och planteringar. Idag är ytan ett grönområde med få spår av trädgårdsverksamheten.

Järnvägsbostället, tidigare upplåtet för distriktsträdgårdsmästaren, uppfördes ursprungligen som boställe för häradets domare. Det putsade, klassicerande huset är byggt på 1870-talet i gjutmursteknik, en för denna tid tämligen ny teknik.  Vid ”Paradiset”, en folklig benämning på området, ligger också bostadshus för de vid järnvägen anställda. Av de fyra husen i två våningar är tre byggda i rött tegel medan det fjärde är brädfodrat. Tegelbyggnaderna, med väl genomförd detaljutformning, är representativa för flerfamiljshusen under tidigt 1900-tal. Nya flerfamiljsbostadshus har uppfört i området 2006.

Motiv för bevarande

Miljön är representativ för de tidiga järnvägssamhällena och som sådan välbevarad och intressant då den även till vissa delar kan sägas spegla bostadssociala förhållanden. Järnvägen var av största betydelse för samhällets framväxt. Såväl byggnaderna som trädgården är väsentliga element i miljön. Hässleholm är även ett tydligt exempel på garnisonsstad.
 

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Hässleholm