Ekholmen-Gundrastorp

Området bevarar karaktären av ett äldre småskaligt odlingslandskap där stengärdsgårdar, betes- och slåttermarker och ägostruktur utgör viktiga delar.

Terrängen kring östra delen av Vittsjön och vid Vieån är kuperad och till stora delar skogsbevuxen. Stensättningarna visar att bygden varit i bruk redan under förhistorisk tid. Stengärdsgårdar kring åkermarker och delvis enebevuxna betesmarker bildar öppna gläntor och ger trakten en äldre prägel, typisk för det nordskånska landskapet. Maderna vid ån har till sen tid använts för slåtter och uppvisar många slåtterberoende arter. Vid Gundrastorp och Ekholmen bildar Vieån gräns mellan Vittsjö och Verums socknar.

På båda sidor om ån utnyttjades vattenkraften tidigt för kvarndrift i mindre skala. Vid norra sidan av ån, Gundrastorp, omtalas en skvaltkvarn under 1690-talet medan Ekholmen på södra sidan om ån omtalas som kvarnplats först på 1730-talet. Dessa tidiga anläggningar utgjordes av mjölkvarnar, vilka senare kompletterades med sågar. Arkivmaterialet visar att det på plasten även funnits stamp och spikhammare. Sitt nuvarande utseende fick de under 1870-talet då Ekholms enbladiga ramsåg ersattes med en flerbladig, effektivare ramsåg. Sågen i Gundrastorps kvarn revs ut och utrymmet gjordes om till bostad åt mjölnaren. Åren 1957-1958 lades driften ner på grund av olönsamhet. Både Gundrastorps sågkvarn och Eholmens såg är brädfodrade och försedda med spåntak. Såväl exteriör som interiör är väl bevarande liksom tillhörande dammar och kanaler.

Motiv för bevarande

Området bevarar karaktären av ett äldre småskaligt odlingslandskap där stengärdsgårdar, betes- och slåttermarker och ägostruktur utgör viktiga delar. Både Gundrastorps mjölkvarn och Ekholmens såg representerar i sin nuvarande utformning det sena 1800-talets kvarnanläggningar. Mjölnarbostaden i Gundrastorps kvarn är en viktig del i anläggningen.