Bromölla

Bromölla uppvisar en för skånska förhållanden ovanligt tydlig bruksstruktur där särskilt folkhemmets samförståndsanda och funktionalistiska estetik avspeglar sig i byggnader och stadsplanering.

Katolska Kyrkan

Bromöllas hastiga expansion lockade inte bara folk från den närmaste lands- bygden. Från Tyskland inkallades yrkes- kunnigt fackfolk till Iföverken, medan säsongsarbetande arbetskraft kom från Galizien (en provins i dåvarande Österrike-Ungern). Katolska kyrkan, invigd 1933, byggdes huvudsakligen av de galiziska invandrarna. Kyrkan uppfördes i en unik byggteknik: väggarna och taket består av fuktade, hårt sammanpressade halmplattor, vilka har monterats på en stomme av stolpar. Byggnaden är sedan putsad med bruk både interiört och exteriört.

 

Folkets hus och park

Det fanns en ambition hos Iföverken att göra Bromölla till ett mönstersamhälle. Och i ett svenskt mönstersamhälle är Folkets Hus en självklar anläggning. Hösten 1908 invigdes Bromölla Folkets Hus. Här hade fackliga och politiska sammanslutningar sina möten, men det var även lokal för dans, filmvisningar, teaterföreställningar och föredrag av olika slag. Ett nytt Folkets Hus byggdes på ny plats 1938 och den gamla utomhusdansbanan flyttades till nuvarande Folkets Park. I god samförståndsanda invigningstalade Axel Strand från LO och Iföverkens direktör, Ernst Wehtje. Det nya huset ritades av Tage Möller i Malmö i en modern, folkhemsfunktionalistisk stil (Se vidare ”Arbetarrörelsen” under ”Folkrörelsernas landskap”).

Motiv för bevarande

Bromölla uppvisar en för skånska förhållanden ovanligt tydlig bruksstruktur där särskilt folkhemmets samförståndsanda och funktionalistiska estetik avspeglar sig i byggnader och stadsplanering. Intressant är också att arbetskraftsinvandringen i början av 1900-talet avsatt ett så tydligt manifest som en kyrka. Iföverken har i hög grad varit samhällsbildande och påverkat gestaltningen av hela orten. Fabriksområdet, arbetar- och tjänstemannabostäderna, Folkets Hus och Park, Brukskontoret, Hotell Iföhus och Mosaikhuset är tydliga exponenter för brukssamhället. Det omfattande bostadsbyggandet under efterkrigstiden, det ursprungligen rätt blygsamma kommunhuset och vattentornet visar alla på framväxten av det moderna välfärdssamhället.
 
Vattentornet i Bromölla, invigt 1966, tillhör ett av de skånska vattentorn där rymdestetiken drivits längst. Det är annars en inte helt ovanlig gestaltning för denna typ av anläggningar. Kombinationen av raketformat torn och planet- eller ufoliknande vattenmagasin gör Bromölla vattentorn till ett av rymdålderns främsta monument i Skåne. Det sfäriska vattenmagasinet, prytt med texten LB-HUS, syns överallt i Bromölla.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Bromölla