Allarp

På den landtunga som skiljer Ivösjön från Levrasjön utbreder sig ett öppet odlingslandskap med stort inslag av hagmark. Betesmarkerna har dungar av björk med en, hagtorn och rosor i buskskiktet.

Hävdkontinuiteten är lång. I öster övergår det i ett kuperat bokskogsområde. De många stengärdesgårdarna i ägogränser och utmed de slingrande grusvägarna ger området en ålderdomlig prägel.

Fornlämningar, bland annat en domarring, resta stenar och en stensättning visar på bosättning under järnåldern, men flera under mark dolda boplatser och ett block med skålgropar visar på bebyggelse redan under sten- och bronsålder. Den nuvarande bebyggelsen i området är gles. De olika gårdarna, av vilka flertalet har ett välbevarat byggnadsbestånd, representerar ett äldre, traditionellt byggnadsskick. Det finns längor i gråsten, skiftesverk och/eller korsvirke, de senare vanligen klädda i röd panel samt ljusmålade, brädfodrade byggnader av sen 1800-talstyp med lövsågade detaljer. Bebyggelsen har en social spännvidd och omfattar såväl större gårdskomplex som mindre torpstugor. Allarpsgården från 1880 har närmast herrgårdskaraktär och är ovanligt ståtlig.

Motiv för bevarande

 

 

Området ger en god bild av kulturlandskapet och allmogebebyggelsen under framför allt 1800-talet. Av kulturhistoriskt intresse är såväl fornlämningarna som byggnadsbeståndet, odlings- och betesmarkerna, vägarna och de äldre hägnaderna.

 

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Allarp