Norra Vram - Vrams Gunnarstorp

Vid foten av den skogsklädda Söderåsen ligger Vrams Gunnarstorp. Bokskogen dominerar och betonar i kombination med vidsträckta odlingsfält och alléer områdets karaktär av slottslandskap. Vrams Gunnarstorp har som sätesgård anor sedan medeltiden då den tillhörde biskopssätet i Lund.

Slottet och ekonomibyggnader

Slottsbyggnaden, sådan den ter sig idag, bevarar i stora drag sitt ursprungliga utseende från 1600-talets första hälft. De fyra tegellängorna kring den stensatta gårdsplanen bildar ett slutet komplex i enlighet med renässansens ideal. Vid en renovering under 1800-talets mitt betonades renässanskaraktären ytterligare genom tillkomsten av de många frontespiserna, tornspirorna och gavlarna. Vid byggnadshistoriska undersökningar har delar av en äldre anläggning påträffats.

Väster om slottsbyggnaden ligger ekonomibyggnaderna, vilka givits ett enhetligt utseende i en Bruniusinspirerad stil. Samma stil präglar även förvaltarbostaden och flera bostadshus för gårdens anställda. Dessa byggnader torde härröra från den omfattande byggverksamheten vid godset under 1800-talets mitt. Godset har präglat merparten av bebyggelsen i övriga delar av området. Goda exempel på längor uppförda i traditionellt byggnadsskick, bland annat korsvirke, förekommer.

Parken och djurgården

Slottsparken med dess imponerade avenboks- och buxbomshäckar anlades under 1730-40-talen och omnämndes av Linné i samband med hans skånska resa 1749.

Vid vägen över åsen, nordost om slottsanläggningen, ligger Hjorthagen, en med höga stenmurar omgärdad hagmark. Skyddade områden för viltet, benämnda djurgårdar, var vanliga vid gångna tiders sätesgårdar då jakt utgjorde en viktig del av adelsmannens sysselsättning. Vrams Gunnarstorp har det bäst bevarade exemplet, vilket anses kunna hänföras till 1600-talet. Den lilla sjön vid Maglaby kärr försåg redan under Linnés besök slottet med vatten. Ladugård, bryggstuga, dammar och fontäner fick härigenom vatten liksom spegeldammen framför slottet.
 

Norra Vrams kyrkby

Norra Vram har varit bebott sedan förhistorisk tid, vilket ett stort antal fornlämningar vittnar om. Kyrkan i Norra Vram härrör från medeltiden och är den största i Bjuvs pastorat. I närheten ligger prästgården från 1816 med hög gråstenssockel och valmat sadeltak, arrendatorbostad och klockarebostad. Kyrkbyn har direkt anknytning till godset Vrams Gunnarstorp. Vårdhemmet, Slottet kallat, byggdes 1887 av godsets ägare och inspirerades av godsets huvudbyggnad. Norra Vram fick en station utmed järnvägslinjen Landskrona-Ängelholm som öppnades 1876.

Motiv för bevarande

Miljön illustrerar en enhetlig, väl sammanhållen slottsmiljö i vilken utvecklingen från renässansens borganläggning till 1800-talets agrart präglade gods kan utläsas. Miljön i Norra Vrams kyrkby är värdefull, särskilt sambandet mellan kyrka, prästgård, klockarebostad och skola. Kopplingen mellan godsmiljön och kyrkbyn är av betydelse för området.