Gedsholm-Ekeby-Skromberga

I marken runt Ekeby fanns både kol och lera. Skromberga gård fick 1875 rätten att bryta kol. Skromberga stenkols- och lerkärlsfabrik bildades 1886 och köpte upp gården.

By och kyrka

Ekeby växte upp kring ett par gårdar. Kyrkan är till sitt ursprung medeltida men kraftigt ombyggd och förstorad under 1860-talet. Kvar står dock det medeltida tornet. Den har ett fritt läge på en svagt markerad höjd. Patronatsrätten till kyrkan innehades av Gedsholms gods. Den forna bykärnan utgörs idag enbart av några enstaka hus av varierande ålder och utseende. Kvar finns dock prästgården från 1924 som idag används som församlingshem (Ekebygården) samt skolan från sekelskiftet 1900.

Kol och lera

I marken runt Ekeby fanns både kol och lera. Skromberga gård fick 1875 rätten att bryta kol. Skromberga stenkols- och lerkärlsfabrik bildades 1886 och köpte upp gården. Ekeby med Skrombergaverken utvecklades till en gruvort med bruksbebyggelse enligt engelsk förebild. Här byggdes arbetarbostäder, ingenjörsbostäder, disponentvilla, epedemisjukhus, brukshandel mm. Kolet som var av sämre kvalitet användes för att bränna leran. Ett mycket stort sortiment av byggnadsmaterial tillverkades inom fabriken. Tornspiror, trottoarsten, klinkerplattor för en rad olika ändamål och framförallt glaserade avloppsrör och eldfast tegel fann sin avsättning under en tid med omfattande byggande.

Bruksbebyggelse

Runt gruvan uppfördes arbetarbebyggelse. Till bebyggelsen användes mycket klinkerprodukter från fabriken. På 1920-talet uppförde Skrombergaverket ett bruksbadhus. Arkitekt var Anders Hallberg. Mycket av badhusets byggnadsmaterial är tillverkat på Skrombergaverket: kolonnerna vid entrén, det saltglaserade röda och gula fasadteglet samt klinker interiört. Badhuset är välbevarat i ursprungligt skick.

I Ekeby uppförde Skromberga Arbetares Byggnadsförening ett folkets hus. På grund av att Höganäsbolaget inte ville sälja mark till arbetarna förlades huset långt ifrån samhället. Ekeby folkets hus, kallat Flamman, har genomgått kraftiga ombyggnader men behållit sin funktion. (Se vidare ”Folkrörelsernas landskap”)
 

Gedsholm

Ägorna till Gedsholms gods utbreder sig över slättbygden väster om Söderåsen. De för herrgårdslandskapet karakteristiska öppna åkerfälten, ädellövskogen och alléerna samt den till huvudgården och till de marginella markerna koncentrerade bebyggelsen präglar trakten.Av den medeltida Gedsholm återstår idag endast själva borgholmen med vallgrav, belägen norr om gården.  

Under 1800-talets första decennier flyttades huvudbyggnaden från holmen och det nuvarande corp de logiet uppfördes – en vitputsad byggnad i två våningar, vid byggandet ännu präglat av det sena 1700-talets arkitekturideal med ritsaliter och högt brutet tak. En park omger byggnaden och skiljer den från ekonomilängorna i norr, varav de äldre är byggda i gråsten och tegel. På behörigt avstånd ligger arbetarbostäderna, bestående av vitputsade längor.  

Motiv för bevarande

I Ekeby finns det äldre sambandet mellan kyrka, prästgård och skola bevarat. Kopplingen till Gedsholms gods är betydande för området. Gedsholm representerar 1800-talets agrara godsmiljö. Godset har rötter i en medeltida sätesgård. Viktiga inslag i miljön är de öppna åkerfälten, hagmarkerna, alléerna samt det godsdominerande byggnadsbeståndet. Skromberga utgör en unik bruksmiljö med industri och tillhörande bostäder för arbetarna. Ekeby badhus har ett särskilt värde i bruksmiljön.