Bjuv

Bjuv har medeltida anor. Kyrkan uppfördes 1160-talet och byggdes till med torn och vapenhus under 1400-talet. Sambandet mellan kyrka, prästgård och skola är värdefullt och visar på Bjuvs tid som mindre by och sockencentrum.

Kyrkan

Bjuv har medeltida anor. Kyrkan uppfördes 1160-talet och byggdes till med torn och vapenhus under 1400-talet. Intill ligger prästgården från 1918 och skolan från 1902.

Stenkolsförekomster

Traktens stora stenkolsförekomster var av betydelse för Bjuv som kom att präglas av stenkolsbrytning och utvecklas till en traditionell bruksmiljö. Brytningen i Bjuv startade på 1870-talet. Schakt Greve Strömfeldt, som togs i bruk på 1890-talet, var det sista schaktet i drift i Sverige och stängdes 1979. Idag är schaktets maskinhus ett gruvmuseum. Invid schaktet står ett badhus från 1903. Kolbrytningen krävde mycket arbetskraft. Inflyttningen till Bjuv blev omfattande och bostäder började byggas. Gruvbolaget i Bjuv, Kropps AB, uppförde bostäder till sina arbetare. Området Platsen, som började bebyggas på 1870-talet, kom att omfatta bostadslängor och ett torg. Intill husen fanns kolbodar där lönekolen kunde förvaras. Bjuv fick också ett sjukhus på 1880-talet.

Arbetarbostäder

Gruvbolaget hade i början av 1900-talet en egen arkitekt, Martin Cronsiö. Cronsiö ritade bland annat kvarteret Freden, även kallat Lindallén, i Bjuvs östra del som uppfördes 1916-20. Området kom att bestå av arbetarbostäder i form av flerfamiljshus. Det utmärks av rutnätsplan med ett öppet grönområde i centrum. Husen, byggda i tegel, är oregelbundet placerade och ligger något indragna från gatan. De omges av trädgårdar. Fasaderna är antingen putsade eller i tegel. Mönstermurning förekommer som dekor. Uthus för kol ingår i den ursprungliga miljön.

Konservindustrin

Från 1900-talet blev konservindustrin betydande för Bjuv. Skånska Fruktvin & Likörfabriken AB etablerades i Bjuv 1903. Det är konservfabriken Findus föregångare. Även denna industri anlade bostäder åt sina anställda. Under 1700-talet hade Selleberga varit en liten by omfattande tre gårdar. Marken i Selleberga förvärvades av Findus på 1940-talet, och där uppfördes ett egnahemsområde ritat av arkitekt Arthur von Schmalensee. Bostadsbebyggelsen omgärdades av rikligt tilltagna trädgårdar efter den engelska trädgårdsstadens ideal och ligger grupperade kring en öppen plats.

Ett annat bostadsområde av värde är området Prästkragen, nära Bjuvs kyrka. Det byggdes på 1950-talet efter ritningar av den danske arkitekten Jörn Utzon. Det blev ett modernt radhusområde med rötter i den skånska byggnadstraditionen. Husen är byggda i rött och gult tegel och har små privata trädgårdar samt ett gemensamt större grönt område. De låga husen skiljs av karaktärsskapande murar.

Järnvägen

Järnvägen mellan Helsingborg och Hässleholm anlades på 1870-talet och Bjuv fick en station 1874. År 1913 ersattes den gamla stationen av en ny. När Bjuv förvandlades från bondbyn till brukssamhälle blev folkrörelserna viktiga för människornas umgängesformer. (Se vidare ”Folkets park” under ”Folkrörelsernas landskap”) Mitt i samhället, längs huvudgatan uppfördes ett folkets hus 1953, efter ritningar av arkitekt Hans Westman. Det är en rektangulär byggnad med utkragad övervåning mot gatan och en mer oregelbunden byggnadskropp in mot den angränsande parken. Detta hus hade en äldre föregångare som byggdes 1898 av Bjuvs Arbetares Byggnadsförening.

Bjuvs centrumkyrka uppfördes 1970. Arkitekter var Bengt Blasberg och Henrik Jais-Nielsen.

 

Motiv för bevarande

Sambandet mellan kyrka, prästgård och skola är värdefullt och visar på Bjuvs tid som mindre by och sockencentrum. Det samhälle som utvecklades från 1870-talet runt stenkolsgruvan är ett tydligt exempel på bruksmiljö och har ett högt kulturhistoriskt värde. Schaktet och den arbetarbebyggelse med bostäder, gatumönster och torgbildningar är viktiga element för förståelsen av gruvsamhället. Lindallén, med sina välbevarade och tidstypiska bostäder från tidigt 1900-tal, är illustrativ för den senare typen av bostadsbebyggelse inom ett brukssamhälle. Stadsplanen, byggnadernas strikta placering samt allén och övrig vegetation är av betydelse för miljön. Även bostadsområdena Selleberga och Prästkragen är värdefulla miljöer i Bjuv.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Bjuv