V Karup-Faritslöv-Påarp-Varan-Bröddarp

 

Västra Karup och Påarp

Västra Karup ligger centralt på Bjärehalvön. Kyrkan har anor från 1100-talet. Ett stycke nordost om kyrkan, på andra sidan vägen, ligger prästgården. Den uppfördes 1935 och ersatte då en äldre föregångare som låg på samma tomt. Norr om prästgården ligger församlingshemmet. Det vitputsade församlingshemmet består av en äldre ekonomibyggnad från 1700-talet och en vinkelbyggnad som byggdes till 1938 samt 1978. Söder om prästgården ligger ett före detta löneboställe. Det tidigare bostadshuset var från 1880-talet men ersattes av ett nytt hus 1943. Kring den äldre bykärnan har det under senare år vuxit fram modern villabebyggelse.

Odlingslandskapet väster om V Karups samhälle är förhållandevis småskaligt och de små ägostyckena indelas ofta av stengärdesgårdar och träd- och buskridåer. Området blev tidigt en öppen odlingsbygd och här har människor bott under mycket lång tid, vilket åtskilliga fornlämningar visar på. Här finns stenåldersboplatser, högar, stensättningar, fossil åkermark och skålgropsförekomster. De mest anmärkningsvärda fornlämningarna är mindre grupper av gravhögar såsom Hattahögar, Hästtorpahögar och Långarödshögarna, fornåkrarna i områdets nordöstra del samt en huslämning i sydost.


Innan skiftena utgjorde den centrala delen av området utmark till byarna Glimminge, Lillaryd, Mäsinge och Påarp. Området har idag gles bebyggelse och är föga påverkat av sentida förändringar. Dagens bebyggelse ligger i huvudsak koncentrerad till de historiska bebyggelseplatserna. Påarps bytomter låg söder om vägen och efter skiftena förlades gårdar även norr om vägen. Bebyggelsen ligger väl samlad vid byplatsen. Vägnätet är bevarat sedan tiden innan skiftena och vägarna är följaktligen smala och terränganpassade, som gamla kyrkvägen mellan Påarp och Västra Karup. Den sk Kyrkostigen, mellan Glimminge och V Karup, framträder som hålväg i fält. Vid Myltebäcken i området södra del finns lämningar efter en kvarn och ett elverk med damm från 1918. Mittemot dammen finns den enda hårdvallsängen i kommunen som ännu hävdas, men idag som betesmark.

 

Varan nr 1 1707 av A Ciöpinger, Lantmäteriet.

 

Bröddarp, Faritslöv och Varan

De historiska byarna Bröddarp, Faritslöv och Varan ligger i områdets västra del och utgörs av ett småskaligt odlingslandskap. Samtliga byar är minst medeltida, härutöver finns ensamgården Kållinge, som omnämns första gången 1705. Ett äldre vägnät slingrar sig genom landskapet. Bygatorna med korsningar i Varan och Faritslöv är sannolikt av medeltida ursprung. Det finns ett stort antal fornlämningar inom området, både gravhögar och skålgropslokaler. I områdets norra del finns även en hålväg bevarad.

Bymiljöerna har delvis kvar sina historiska strukturer. Gårdarna, med ett fåtal byggnader från 1800-talet, ligger tätt intill bygatorna. I Faritslöv fick gårdarna vid enskiftet 1824-25 sina ägor indelade i solfjäderform som utgår från byn. På så vis kunde den gamla bykärnan bibehållas i stor utsträckning. Solfjädersskiftet är fortfarande synligt i landskapet. Här finns också flera torpstugor, sannolikt tillkomna under 1800-talet.

Möllan i Bröddarp, en holländarkvarn, kom på plats 1914. I området finns flera andra kulturhistoriskt värdefulla objekt, till exempel en fägata och en linbastu. Odlingslandskapet har förändrats till stora delar. Norr om Bröddarp finns dock en mindre fäladsmark och ett par äldre stengärdesgårdar som sannolikt sammanfaller med fastighetsgränser och som därigenom bevarats. Dagens markindelning är tillkommen efter skiftesreformerna i början av 1800-talet. Området blev uppdelat i relativt små ägostycken som har skapat ett omväxlande och variationsrikt landskap.

 

Motiv för bevarande

V Karup och Påarp: Området har ett kulturhistoriskt värde genom sin prägel av äldre ostörd odlingsbygd. Det ännu öppna landskapet med fornlämningar och hägnader ger platsen ett kontinuitetsvärde. Kyrkan tillsammans med kyrkogård, prästgård och församlingshem är av betydelse för byn. Hävdade marker med biologiska värden. Bröddarp, Faritslöv och Varan: Området är ett tämligen opåverkat småskaligt odlingslandskap med många fornlämningar. Av särskilt värde är de historiska bymiljöerna med byggnaderna samlade utmed bygatorna. Det ännu synliga solfjädersskiftet i Faritslöv visar på de tidiga 1800-talets jordbruksreformer. Fägatorna, stengärdesgårdarna och holländarekvarnen i Bröddarp är av betydelse för miljön.