Ängelholm

Ängelholm bevarar delvis karaktären av 1800-talets stadsmiljö. Av betydelse är det äldre gatumönstret, tomternas storlek och form samt de äldre byggnadernas placering och utseende. Rådhuset, tingshuset och kronohäktet är betydelsefulla administrativa byggnader.

 

Luntertun

Ängelholm grundades 1516 och övertog då den medeltida staden Luntertuns stadsprivilegier. Den nygrundade staden fick ett mer skyddat läge längre upp vid Rönne å än Luntertun, som utsattes för ständiga översandningar. Av medeltidsstaden kvarstår ruinen efter kyrkan och kulturlager. Ruinen är upp till 1,8 meter hög och är uppbyggd av gråsten. Innanför muren finns ett träkors uppställt. På ön i Rönne å finns rester efter en skansanläggning.  

Kyrkan

Ängelholms kyrka, helgad åt S:t Botulf, är den äldsta byggnaden i den av bränder hårt härjade staden. Kyrkan, som uppfördes strax efter att staden grundats, ödelades på 1600-talet och återuppbyggdes årtiondena kring 1700. Korsarmarna tillkom under 1860-talet. Kyrkan bildar tillsammans med det i korsvirke 1775 byggda rådhuset vid Stortorget samt tingshuset, från 1860-talet, och det gamla kronohäktet vid Tingstorget stadens äldre centrum.

Järnvägens påverkan

Då järnvägen anlades på 1880-talet drogs den utanför själva staden på västra sidan av ån. Den första stationsbyggnaden i Ängelholm uppfördes 1875 längs linjen Landskrona-Ängelholms Järnväg (LEJ). Järnvägslinjen mellan Helsingborg och Ängelholm, längs Skåne-Hallands Järnväg (SHJ), öppnade 1885. Året därpå invigdes den nya järnvägsstationen. Det blev en byggnad i mönstermurat tegel och valmat tak. Det är nu en sammanhållen stationsmiljö med bland annat överliggningshus, lokstall, rundstall och godsmagasin. Flera av byggnaderna tillhör nu Banskolan.

Parkskolan i rött tegel stod färdigt 1913. Sjukhuset är till sina äldsta delar från 1870-talet men har om- och tillbyggts i flera omgångar. Storgatan är stadens huvudgata. Bitvis kvarstår en äldre bebyggelse i en eller två våningar med putsade fasader. Den härrör i regel från 1880-talet.

 

Arkitektur

Ängelholm har flera goda representanter för den arkitektur, som växte fram årtiondena kring 1900. Byggnaderna ansluter antingen till nyrenässans, nationalromantik eller nyklassicism. Tegel med puts är det förhärskande byggnadsmaterialet bland dessa byggnader. Vissa fastigheter har kvar en äldre karaktär med långsmala tomter, som sträcker sig från gatan ned till Rönne å, vilken i en vid båge omsluter den ursprungliga stadskärnan. 
 
Intill finns ålderdomshemmet Lindhaga uppfört 1925 i klassicistisk stil men även tegelvillor för järnvägens tjänstemän, uppförda på 1910-talet. År 1968 uppfördes ett folkets hus i på Östergatan i Ängelholm. Det är en fyravåningsbyggnad med plant tak och fasad av plåt och kalksandsten. Byggnaden nyttjas idag för annan verksamhet (se vidare ”Arbetarrörelsen” under ”Folkrörelsernas landskap”). Strax utanför staden ligger hembygdsparken. Parken grundades 1934 och har samlat ett antal lokala byggnader. (Se vidare ”Hembygdsrörelsen” under ”Folkrörelsernas landskap”).

Ängelholm har även ett flertal intressanta frikyrkobyggnader; bland annat byggdes baptistkyrkan Tabernaklet 1931, filadelfiakyrkan 1964, ett missionskapell 1930 samt Betaniakyrkan 1936 som är ett gott exempel på funktionalismens arkitektur. Dessa kyrkor speglar väckelserörelsens utveckling (se vidare ”Väckelserörelsen i Skåne” under ”Religiösa landskap”). På samma plats som ett gammalt tegelbruk låg är idag Ängelholms stadshus beläget. Byggnaden uppfördes 1974 och arkitekt var Sten Samuelson. Det är ett böjt komplex i rött tegel med vita fönsteröverliggare och rundbågiga fönster.
 

Kronoparken och Ängelholms havsbad

Mellan staden och Skälderviken ligger Kronoparken. Den började under 1700-talet att planteras med barrskog för att binda flygsanden. Inne i skogen finns åsar som troligen blåst upp över de hägnader som bidrog till att hindra sandflykten. 

Ängelholms havsbad ligger utmed havet nordväst om Ängelholm. Området började anläggas 1918 på initiativ av folkskolläraren Magnus Dahlström. Det var ett av de första stadsplanelagda fritidshusområdena med tomträtter i landet. År 1919 stod det första sommarhuset färdigt och under 1920- och 30-talen uppfördes drygt 200 sommarbostäder inom området (se vidare ”Ängelholms havsbad” under ”Fritidens landskap”). Det var främst två typer av hus som byggdes, dels putsade tegelhus med valmade tegeltak, dels de vanligt förekommande trähusen med liggande eller stående panel och branta sadeltak täckta med tegel. De målades röda med vita knutar eller bruna med gula knutar. 

Naturtomterna blev vid anläggandet stora. De relativt små stugorna placerades indraget på tomten. Det blev ett homogent område med enhetligt utformade hus, utplacerade kring ett strukturerat vägnät. Gatorna fick namn som passade till den nya badorten, till exempel Havsbadsvägen, Sommarvägen, Badstigen och Strandstigen. Dessutom anlades även en campingplats vid havsbadens södra del och 1925 fick området tennisbanor. På 1930-talet etablerades en livsmedelsbutik och en frisör. Som vid så många andra liknande anläggningar anlades också en minigolfbana. Golfbanan byggdes på 1940-talet.

Klitterhus 

I nordvästra delen av havsbadsområdet ligger Klitterhus, alldeles invid stranden. Föregångaren till Klitterhus var en strandpaviljong som flyttades och byggdes om till sommarrestaurang under 1920-talet. 1932 fick paviljongen namnet Klitterhus. I närheten av Klitterhus byggdes 1938 en ny simstadion för Ängelholms simsällskap. På stranden byggdes badhytter och på 1950-talet var antalet över 100 stycken.
 
Idag finns även Klitterbyn, en turist- och konferensanläggning med stugor. Ängelholms Havsbad är idag ett mycket attraktivt område. Allt fler av sommarbostäderna övergår till att bli permanentbostäder. Området har förtätats och nya moderna villor har tillkommit. Utmed Havsbadsvägen finns funktionalistiskt bebyggelse från tidigt 1940-tal med släta putsade fasader.
 

Motiv för bevarande

Ängelholm bevarar delvis karaktären av 1800-talets stadsmiljö. Av betydelse för miljön är såväl det äldre gatumönstret som tomternas storlek och form samt de äldre byggnadernas placering och utseende. Rådhuset, tingshuset och kronohäktet är betydelsefulla administrativa byggnader. Den sammanhållande järnvägsmiljön från 1800-talets slut med station och tillhörande byggnader vittnar om en viktig utveckling av staden.

Folkrörelserna är väl företrädda genom folkets hus, hembygdsparken och flertalet frikyrkobyggnader. Ängelholms havsbad är ett sammanhängande fritidshusområde och ett av landets första av sitt slag. Området är ett tydligt exempel på den semesterform som utvecklades under 1900-talet och har därigenom ett samhällshistoriskt värde. Flera av husen har höga arkitektoniska värden med bevarade karaktärer av typhus. Förutom husen är gatunätet, husens placering samt naturtomterna viktiga för områdets karaktär, liksom de olika fritidsinrättningarna i området.

 

Se på karta

/skane/SiteCollectionImages/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/samverkan/sepakarta.jpg

Ängelholm