Tornedalingarnas bemärkelsedag firas den 15 juli

Färgerna i den blå-vit-gula Meänflaku är hämtade från Sveriges och Finlands flaggor och de symboliserar den sommarblåa himlen, den klargula solen samt den vintervita nejden. I år firar flaggan 10 år, första gången som Tornedalsflaggan - Meänflaku hissades var den 15 juli 2007. I oktober samma år beslutade Svenska Akademien att införa den 15 juli i Svenska Akademiens almanacka som bemärkelsedag för tornedalingar.

Tornedalen

I området kring Torne älv har det funnits en finsktalande bosättning ända sedan medeltiden. Då var Tornedalen, området på båda sidor gränsen om Könkämä-Muonio-Torne älvar, en flerspråkig mötes- och handelsregion med finska som dominerande språk. Efter kriget mot Ryssland 1808-1809 fick Sverige lämna ifrån sig Finland till Ryssland. Då drogs den nya riksgränsen genom Tornedalen och den västra delen fortsatte att vara svenskt område.  Trots detta har tornedalingar på båda sidor om gränsen verkat aktivt för att bevara sitt språk och sitt kulturarv. Tornedalingar är idag erkända som en av Sveriges fem nationella minoriteter med sitt språk meänkieli ( som betyder vårt språk"). 

Meänkieli - tornedalingarnas språk
Många tornedalingar, särskilt medelålders och äldre, kan precis som samer och sverigefinnar berätta om att de som barn inte fått eller vågat tala sitt språk i skolan. Idag är meänkieli ett erkänt nationellt minoritetsspråk. Enskilda har bl.a. laglig rätt att använda meänkieli i vissa myndighetskontakter och i domstolarna. I förskola, förskoleklass och skola ska en elev som tillhör minoriteten tornedalingar erbjudas modersmålsundervisning i meänkieli. Uppskattningsvis talar ca 60 000 personer meänkieli. De flesta som talar språket bor i Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Gällivare. Allra flest bor i Pajala, där är också kulturlivet som mest aktivt.

Språk, identitet och kultur
Tornedalingarna arbetar aktivt för att utveckla användningen av meänkieli i språkundervisning och språkforskning samt inom litteratur, teater och musik. Tornedalingarna arbetar också aktivt för att stärka den tornedalska identiteten. Ett uttryck för detta är bildandet av Svenska Tornedalingarnas Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) år 1981. Förbundet är en intresseorganisation som ska ta tillvara tornedalingarnas språkliga, kulturella och samhälleliga intressen. Förbundet är också regeringens remissinstans i frågor som rör minoriteten.

Länsstyrelsernas uppdrag
Länsstyrelserna är en av flera myndigheter som har till uppdrag att genomföra regeringens minoritetspolitik. Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken. Tornedalingar utgör en av Sveriges fem minoritetsgrupper. Övriga grupper är judar, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar samt romer. 

>> Läs mer om de nationella minoriteterna och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk på www.minoritet.se

Att stärka skyddet av de nationella minoriteterna är en del av Sveriges arbete med att värna om och stärka de mänskliga rättigheterna.

Förslag till förstärkt politik
I september 2016 tillsatte regeringen en utredning för att se över hur den nationella minoritetspolitiken kan förstärkas och förbättras. I juni i år lade utredningen fram sitt betänkande. Förslagen, som bland annat inbegriper en särskild myndighet för nationella minoriteters rättigheter och ökat stöd till de nationella minoriteternas organisationer är nu ute på remiss.

>> Här kan du läsa en intervju med Lennart Rhodin där förslagen i utredningen sammanfattas.


>> Här kan du ta del av betänkandet i sin helhet.