Ny kunskap om Ales stenar 

Publicerad
2012-03-29
Kategori
Samhällsplanering & kulturmiljö
Ämnesområde
Arkeologi och fornlämningar

Länsstyrelsen har låtit ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag om Ales stenar i Kåseberga. Det arkeologiska underlaget visar enligt rapporten att Ales stenar uppfördes under järnåldern mellan 600–1000 e Kr.

Ja 
Svartvitt foto över Ales stenar
Flygfoto från 1930-talet över Ales stenar (ATA)

Rapporten har sammanställts av Riksantikvarieämbetet UV Syd i Lund på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län. Bakgrunden till uppdraget som gavs 2006 var att Länsstyrelsen efterfrågade ett kunskapsunderlag i samband med utredningen av ett Naturum i Kåseberga.

Målsättningen har varit att samla relevant material till grund för en fornlämnings- och forskningshistorik och en uppdatering av kunskapsläget. En väsentlig del av källmaterialet kommer från det tvärvetenskapliga projektet Ales stenar och Kåsebergaåsen som drevs under åren 1987–2005 av professor emerita Märta Strömberg. Materialet i det projektet har aldrig tidigare ställts samman i sin helhet.

Rapporten kan läsas i sin helhet här  

Några slutsatser i rapporten: 

 
  • Skeppssättningens ålder har varit omdiskuterad: bronsålder eller järnålder? Rapporten daterar den till järnålder, 600-1000 e Kr. Dateringen bygger på kol 14-prover och jämförelser med danska skeppssättningar som dateras till 900-talet.
  • Ingen av de två vanligaste hypoteserna om stenskeppets funktion, att den är en grav eller solkalender, anses tillfredsställande. De få gravspår som finns härrör från ett äldre gravfält, dessutom visar jämförelser att samtida gravar sällan förekommer inne i monumentala skeppssättningar. Att skeppet skulle vara orienterat efter solen är ingen självklarhet, riktningen sammanfaller med kustlinjen och Kåsebergaåsen.
  • Rapporten ger inget svar på frågan om syftet med monumentet. Den hänvisar till forskning som pekar på att skeppssättningar kan ha haft flera funktioner samtidigt: kultplats, tingplats och minnesmärke (i flera andra stenskepp finns en runsten).
  • Riksantikvarieämbetet föreslår att den fortsatta forskningen om Ales stenar fokuserar på platsbruk och landskapet. Arkeologiska undersökningar på omgivande platser skulle kunna belysa de sammanhang Ales stenar har ingått i. Ett äldre monument, en bronsåldershög och/eller långdös, kan finnas ett kort stycke från skeppssättningen. Om detta stämmer kan det innebära att Ales stenar har föregåtts av andra monument på platsen. En undersökning föreslås även av en plats en mil väster om Ales Stenar med spår av en borttagen 45 meter lång skeppssättning.  
Senast uppdaterad: 2012-03-29    

Kontakt

Kontakt:

Bengt Söderberg, Riksantikvarieämbetet,
010-480 82 60

Thomas Romberg, Länsstyrelsen i Skåne län, 040–25 22 60