Bevattning

Information om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller vid bevattningsuttag ur yt- och grundvatten.

Tillstånd för bortledande av yt- och grundvatten kan endast lämnas av miljödomstolen i en miljödom. Detta motsvarar vad vattendomstolen tidigare lämnade i vattendomar. Har man en vattendom för sitt vattenuttag gäller den fortfarande under de förutsättningar som står angivet i domen. Ofta finns det villkor som ska uppfyllas för att domen ska gälla.

Enligt huvudregeln i gällande lagstiftning krävs det tillstånd för uttag av yt- eller grundvatten för bevattning. Endast uttag som uppenbart inte skadar allmänna eller enskilda intressen avseende påverkan på vattenförhållandena är undantagna tillståndsplikt. Det är den som gör vattenuttaget som vid behov ska kunna visa vilken påverkan uttaget har på omgivningen.


Några exempel på påverkan av grundvattenuttag

  • Närliggande brunnar sinar
  • Våtmarker och dammar som avspeglar grundvattennivån torkar ut
  • Vattendrag som försörjs med utläckande grundvatten sinar
  • Sättningar i byggnader (speciella jordlagerförhållanden krävs)

Några exempel på påverkan av ytvattenuttag

  • Vattendrag sinar  
  • Dammar och sjöar får sänkta vattennivåer och bottnar friläggs
  • Försämrade levnadsförhållanden för djur och växter nedströms uttaget
  • Om dämning sker för att skapa en vattenreserv hindras vandrande fisk
  • Andra som gör uttag nedströms får mindre vatten  

Fördelen med tillstånd för vattenuttag

Den som har en vattendom eller miljödom för sitt vattenuttag har säkerställt sin investering i bevattningsanläggningen och tryggat sin vattenförsörjning.

Ett tillstånd för vattenuttag innebär en rätt att ta vatten i enlighet med de villkor som kopplas till tillståndet. Vid långvarig torka med låga vattenflöden och låga grundvattennivåer kan detta få stor betydelse. I tillståndet regleras hur uttagen får ske även under dessa extrema förhållanden. Med ett tillstånd riskerar man inte att myndigheterna meddelar förbud eller föreläggande om inskränkningar av vattenuttagen om villkoren för tillståndet efterlevs. I själva tillståndsprocessen regleras även alla förutsebara skador på närboende.

Ofta uppfattas kostnaden för att erhålla ett tillstånd som en hindrande faktor. För att miljödomstolen ska kunna ge tillstånd krävs bland annat att man gör undersökningar för att visa på vattentillgången i området, tar fram en beskrivning av miljökonsekvenserna och visar på vattenbehovet. I detta arbete behöver man oftast anlita teknik- och/eller miljökonsulter samt ett juridiskt ombud. Med anledning härav kan det vara en idé att gå samman med grannarna och söka tillstånd tillsammans eftersom man då kan dela på kostnaderna. Samtidigt är grannarna också sakägare av de enskilda uttagen så sakägarkretsen minskar rimligtvis.


Nackdelen med att göra vattenuttag utan tillstånd

Den som inte har en vattendom eller miljödom för sitt vattenuttag riskerar att behöva upphöra med vattenuttaget om uttaget skadar något allmänt eller enskilt intresse.

Enligt miljöbalken gäller det att en verksamhetsutövare måste skaffa sig den kunskap som behövs, utföra skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått för att förebygga och motverka skada, tillämpa bästa möjliga teknik och hushålla med naturresurser. Den som gör vattenuttag har alltid bevisbördan om någon påtalar skada till följd av uttaget. Bland annat kan man behöva visa vilka förhållanden som rådde i vattnet innan uttagen startade, t.ex. avseende vattennivå i brunnar eller hur vattenflödet i ett vattendrag minskar. Verksamhetsutövaren kan också drabbas av straff, då det kan vara fråga om en otillåten vattenverksamhet, och skadeståndskrav från närboende.

Därför är det mycket viktigt att alla som gör någon typ av vattenuttag som kan medföra någon typ av olägenhet på omgivningen följer upp uttagets effekter. Ett minimikrav är att man kan redovisa hur stora uttag man gör varje månad (gärna veckovis), avsänkningen i uttagsbrunnen och några närliggande brunnar, flödet i vattendraget före respektive efter uttagspunkten samt vattennivån i dammen/sjön där uttaget sker. Observationer bör föras regelbundet och sparas då de kan komma till användning flera år efter det att observationen har utförts.


Länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenuttag oavsett om man har tillstånd för uttaget eller inte. Varje år får länsstyrelsen in flera klagomål på bevattningsuttag som har medfört att t.ex. brunnar och vattendrag har sinat. Ofta kan inte den som gör uttaget redogöra för hur uttagen påverkar omgivningen och i något fall har bevattnaren tvingats att upphöra med uttaget för att undvika än större skada.

Länsstyrelsen vill med denna information tydliggöra för alla som bortleder yt- eller grundvatten för bevattningsändamål vilka krav som är föreskrivna, belysa vilken kunskap man bör ha om uttagets påverkan på omgivningen och ge ett underlag för hur man som enskild bevattnare kan gå vidare samt fördelar med tillstånd.

Läs vidare om riktlinjer för bevattning i Skåne