Vanliga frågor och svar om vattenverksamheter

Här hittar du vanliga frågor och svar om vattenverksamhet.


Får man rensa diken hur som helst?
Man får inte rensa diken hur som helst. Att rensa ett dike får man göra om man är beroende av att bibehålla dikets djup eller läge. Man får alltså inte göra diket djupare eller bredare än vad diket ursprungligen var. Ofta är det dikningsföretag som har rensningsansvaret för diken. För övriga diken som ej omfattas av dikningsföretag måste man ha markägarens tillstånd innan rensning. Om fisket kan skadas måste man även anmäla rensningen till Länsstyrelsen enligt 11 kap 15§ miljöbalken. Läs mer här. En anmälan kostar inget och det finns en blankett man ska fylla i och skicka in till Länsstyrelsen. Hämta blanketten här.

Behöver jag tillstånd för att ta vatten från en bäck, å eller sjö?
Vattenuttag omfattas av bestämmelserna i miljöbalkens 11 kap. Om man vill ta vatten från en bäck, å eller sjö måste man försäkra sig om att man inte skadar fiskar eller andra djur som är beroende av att det finns vatten i bäcken eller några andra intressen som är beroende av vatten. Det är den som tar ut vatten som skall visa på att någon skada inte uppstår om man gör uttaget. Det kan krävas undersökningar för att visa på om skada uppstår eller inte. Om det inte är uppenbart att en skada inte kan uppstå måste man söka tillstånd från miljödomstolen för att kunna ta ut vatten i den omfattning som önskas. Om man är osäker kontakta Länsstyrelsen eller så finns information här.

Behövs det tillstånd för att bygga våtmarker?
Det krävs inte tillstånd för att anlägga våtmarker som är under 5 hektar men en anmälan ska lämnas till Länsstyrelsen innan projektet påbörjas. Vid handläggningen utreds vilken påverkan våtmarken har på omgivningen och Länsstyrelsen beslutar om eventuella försiktighetsåtgärder. Det kan finnas mycket att ta hänsyn till, till exempel får inte djur- och växtliv, fiske eller enskilda intresse påverkas negativt. Om något intresse påverkas negativt kan Länsstyrelsen förelägga verksamhetsutövaren om att söka tillstånd. Tillstånd för vattenverksamhet söks hos Miljödomstol. Läs mer här.

Finns det några bidrag till att bygga våtmarker ?
Det finns två olika former av ersättningar för våtmarker. Man kan få ersättning för att anlägga eller restaurera våtmarker och man kan få ersättning för att sköta en våtmark.

Ersättning för anläggande/restaurering lämnas i första hand till våtmarker som renar växtnäring som läckt från jordbruksmark eller till våtmarker som gynnar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. De projekt som beviljas ersättning kan få upp till 90 procents ersättning. Pengarna räcker inte till alla som söker därför väljer Länsstyrelsen ut de projekt som bedöms göra störst nytta för miljön. Läs mer här.

Kan jag anmäla anläggande eller förstärkning av erosionsskydd eller krävs det tillstånd?
Länsstyrelsen Skåne hänvisar i de flesta fall ärenden om anläggande eller förstärkning av erosionsskydd till Mark- och miljödomstolen för tillståndsprövning. En tillståndsprövning kan även inkludera strandskyddet. Kontakta därför först länsstyrelsen innan du ansöker om strandskyddsdispens hos kommunen!

Hårda erosionsskydd (t ex stenskoning) har varit det vanliga sättet att skydda sin egendom från erosionsskador. Problemet med dessa är att erosionsproblemen ofta flyttas och inte sällan drabbar andra fastighetsägare. Länsstyrelsen kan kräva att erosionsskydd (och andra vattenanläggningar) som saknar tillstånd måste tas bort om de orsakar skada på allmänna eller enskilda intressen. En anmälan om vattenverksamhet utgör inte ett sådant tillstånd. Om det är troligt att en åtgärd eller anläggning kommer att orsaka skada på allmänna eller enskilda intressen så bör den enligt Länsstyrelsen Skåne därför istället tillståndsprövas. Information om hur du ansöker om tillstånd hittar du här.

Prövar Länsstyrelsen dispens från strandskyddsbestämmelserna i samband med en anmälan om vattenverksamhet?
Kommunerna har huvudansvaret för att pröva frågor om strandskydd. Länsstyrelsen har tidigare valt att lyfta frågan från kommunen och sampröva strandskyddet i samband med en anmälan om vattenverksamhet. Sedan slutet av 2016 gör Länsstyrelsen dock bara det i fråga om anmälan om anläggande av våtmark samt restaureringsåtgärder som utförs i naturvårdssyfte.

 

Inom områden som även har andra skydd är det Länsstyrelsen som prövar ansökningarna. Det gäller exempelvis naturreservat, biotopskyddsområden, natura 2000-områden, landskapsbildsskyddsområden, djur- och växtskyddsområden, kulturreservat samt naturminnen. Även här finns några undantag, och det gäller de områden som skyddats av kommunen. Läs mer här.