Miljöövervakning för Ett rikt odlingslandskap

Trenden i Skåne har länge varit att odlingslandskapet minskar i omfattning och artinnehåll. Naturbetesmarker och slåtterängar står inför problem som upphörd hävd, bristande lönsamhet och igenplantering och delar av den värdefulla åkermarken exploateras och bebyggs. Det finns dock övervakning som tyder på att trenden kan hålla på att vända. Trenden för ett flertal fåglar i odlingslandskapet ha vänt de senaste 10 åren i Skåne. Och åtgärder som till exempel anläggandet av våtmarker har gjort att ett flertal groddjur ökar i antal och utbredning i landskapet.

Regionala delprogram

Strandängsfåglar
Strandängsfåglar är bra indikatorer för strandängars bevarandestatus och dessutom är flertalet strandängsfåglar i sig hotade.  Mycket medel läggs för att bevara strandängar och strandängsfåglar. Det finns därmed ett stort behov för att följa utvecklingen över tid när det gäller förändringar av antalet strandängsfåglar. Målet är också att kunna se vilka förändringar i miljön som orsakar förändringarna. Inventeringar planeras till 2017-2018 och är koncentrerad till strandängar längs Skånes kust samt fuktängar i inlandet längs Klingavälsån och i Kristianstads vattenrike. Lunds Universitet lagrar rådata inom ramen för svensk fågeltaxering (tillhandahålls på förfrågan).​ Lunds universitet​ kommer även att stå för gemensamma utvärderingar och rapporter.

Småbiotoper i jordbrukslandskapet (via NILS)
Småbiotoper i odlingslandskapet är till exempel alléer, stenmurar, åkerholmar, småvatten (oftast gamla märgelhål) oc​​h öppna diken. Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för småbiotoper i åkerlandskapet, eftersom de är viktiga livsmiljöer och spridningskorridorer för många arter. Projektet är ett samarbete mellan flera län och är en del av den regionala landskapsövervakningen som förtätar och kompletterar det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) Data lagras för närvarande i en geodatabas på SLU. Läs mer om den regionala landskapsövervakningen och hitta rapporter om resultaten hittills  

Gräsmarkernas gröna infrastruktur
Ny övervakning för Skånes del. Genom kartering av gräsmarker i flygbilder kan vi få information om arealer och rumslig fördelning av olika gräsmarkstyper samt översiktligt följa konnektiviteten emellan dem. Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för gräsmarker regionalt med ett landskapsperspektiv. Genom provyteinventering i fält kan vi följa förändringar i hävdstatus och artsammansättning för kärlväxter i olika gräsmarkstyper, vilket även möjliggör mer noggranna konnektivitetsanalyser. Vi får också mer detaljerad information om träd- och buskskiktet. Övervakningen sker i samarbete med flera andra län. Läs mer om den regionala landskapsövervakningen och hitta rapporter om resultaten hittills

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Övervakning av jordbruksmark via NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige)
  • Inventering av mark och gröda
  • Markpackning

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Jordbruksmark

Övrig miljöövervakning

Uppföljning inom skyddade områden: Ängs- och betesmarker är skötselintensiva marker och mycket av skötseln av skyddade områden är inriktad på dessa. Detta innebär också att ängs- och betesmarker är prioriterade att följa upp inom skyddade områden.

Ängs- och betesmarksinventering: Sveriges ängs- och betesmarker inventerades under åren 2002 till 2004. Detta för att se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där, till exempel speciella växter eller gamla byggnader. Från fältsäsongen 2016 och framåt kommer ängs- och betesmarksinventeringen att startas upp igen och många av markerna som inventerades mellan 2002 och 2004 kommer att återbesökas. Data ligger i jordbruksverkets databas TUVA

 

Läs mer ingående om miljöövervakningen i rapporten "Skånes miljöövervakning"